Inlämningsuppgift i hemkunskap

1. 

Person 1

1. Kön o ålder: man, 51.

2. Boende: lägenhet.

3. Tvättar: 2 gånger i veckan.

4. Vem tvättar: han själv.

5. Göra tvätten miljövänlig: använd miljövänliga tvättmedel.

6. Minska tvättningen: ha fler kläder.

7. Koppling till ekonomi: det förbrukar energi och tvättmedel.

8. Tvättsymboler: intervjun gjordes över telefon, så jag kunde inte visa honom bilderna.

Person 2

1. Kvinna, 52.

2. Parhus.

3. Tre gånger i veckan.

4. Hon själv.

5. Använd miljövänliga tvättmedel, använd inte mer än nödvändigt, lufttorka tvätten.

6. Ta bort fläckar och vädra kläderna, fyll tvättmaskinen innan du tvättar.

7. Det förbrukar vatten och tvättmedel.

8. Hon visste vad alla symbolerna betydde.

Person 3

1. Kvinna, 77.

2. Parhus.

3. En gång var annan vecka.

4. Hon själv.

5. Tvätta mindre, fyll maskinen, använd miljövänligt tvättmedel.

6. Använd alla rena kläder innan du tvättar.

7. Det förbrukar tvättmedel och ström,

8. Hon visste vad alla symbolerna betydde.

2. Person 2 tvättar själv trots att hon har en familj på 3 personer. Dock gör hennes man också mycket hushållsarbete som att laga mat och städa, så man kan inte säga att hushållet är uppdelat efter kön.

3. Jag tycker att person 2:s och person 3:s svar i fråga 6 respektive 5 om att fylla maskinen innan man tvättar är bra eftersom det är ett enkelt sätt att göra tvättandet mer miljö- och ekonomivänligt som alla kan göra. Också person 2:s svar om att ta bort fläckar på kläder är bra eftersom det låter en tvätta mindre och samtidigt ha användbara kläder. 

4. Person 1 tvättar 2 gånger i veckan medan person 3 bara tvättar 1 gång var annan vecka. 1 föreslog inte så många metoder för att minska tvättandet och använder troligen inte några sådana metoder. 3 är ganska sparsam av sig och och växte upp när det var arbetsamt och tidskrävande att tvätta och tänker antagligen på att hålla kläder rena och minska tvättandet.

5. Mina tvättråd är: 1 - Att alltid fylla tvättmaskinen, så behöver man över huvud taget inte tvätta så mycket. Det hjälper till med att minska både kostnader och miljöpåverkan. 2 - Kemtvätta inte och köp inte kläder som behöver kemtvättas. Det är omiljövänligt och man behöver transportera tvätten från hemmet till kemtvätten. Det är också dyrare än vanlig tvätt. 3 - Lufttorka din tvätt när du kan. Det är sundare för miljön eftersom det inte drar någon ström och om du har möjlighet att lufttorka all din tvätt behöver du inte köpa några dyra torkmaskiner.

Industriella revolutionen

1. Den industriella revolutionen inleddes i 1700-talets England när jordbruket reformerades från att som tidigare dela ut tegar (små remsor i olika åkrar) till bönderna till att bönderna fick ha egna åkrar. Detta gjorde det också lättare för godsägare att köpa upp brukbar mark. Det gick också väldigt bra för företag som skötte transporter över atlanten, vilket gav ägarna mycket pengar att investera i industriföretag och nya uppfinningar som vävmaskiner och ångmaskiner, som kunde göra produktionen av till exempel yllekläder mycket mer effektiv. Ångmaskinen var en ny uppfinning som kunde ersätta mycket dyr mänsklig arbetskraft, men krävde samtidigt bränsle. Eftersom det inte fanns mycket skogar i England och det var dyrt med importer utvecklade man ett nytt bränsle: koks,som framställdes av stenkol, vilket skapade den nya industrin kolgruvorna. När man köpte upp mark som tidigare ägts av småbönder och började bedriva fårskötsel (som krävde mindre arbetskraft) fick man plötsligt många arbetslösa i landet. Dessa kunde dock få arbete i kolgruvorna, som krävde mycket arbetskraft.

Labbrapporter

Labbrapport - induktion

Uppgift

Uppgiften var att koppla ihop en krets med en amperemeter och en spole och skapa ström i den med hjälp av en stavmagnet.

Syfte

Syftet med laborationen var att lära sig om hur man kan skapa elektrisk spänning med hjälp av ett magnetfält (induktion).

Hypotes

Jag tror att det blir en svag ström i spolen på grund av induktion från magneten.

Utförande

Vi kopplade ihop en amperemeter och en kopparspole och drog en magnet genom spolen för att skapa ström som ger utslag på amperemetern genom induktion. 

Resultat

När man rör magneten genom spolen rör sig visaren på amperemetern.

Slutsats

Min hypotes stämde. Visaren på amperemetern rör sig väldigt lite och bara på den lägsta inställningen (0,05 A), alltså är strömmen väldigt svag. Den ger bara utslag när man flyttar på magneten.

Labbrapport - magnetfält

Uppgift

Uppgiften var att först rita en bild av hur man tror att ett magnetfält ser ut och sedan undersöka ett riktigt magnetfält med hjälp av en magnet och järnfilspån på ett papper.

Syfte

Syftet var att lära sig om hur ett magnetfält ser ut och fungerar.

Hypotes

Jag ritade den här bilden efter hur jag tänkte mig att ett magnetfält såg ut.

Utförande

Vi lade en magnet under en plastficka och strödde jänfilspån över den så att de ordnade sig efter magnetfältet.

Resultat

Järnfilspånen lade sig i linjer från pol till pol och i ringar runt polerna.

Slutsats

Min bild stämde ungefär överens med hur det riktiga magnetfältet såg ut, men tyvärr har jag ingen bild på det. Om vi skulle göra den här laborationen igen skulle jag gärna använda mer finkornigt järnfilspån för att få en bättre bild av magnetfältet.

Labbrapport -  Elektromagnet

Uppgift

Uppgiften var att göra en elektromagnet av en järnspik, en koppartråd och ett batteri och lyfta några gem med den.

Syfte

Syftet var att lära sig om hur magnetism kan skapas med elektrisk ström.

Utförande

Vi lindade isolerad koppartråd runt en järnspik och kopplade ihop det med ett batteri. Sedan testade vi om den kunde plocka upp några gem med magnetismen som skapades.

Resultat

Vi lyckades lyfta gemen med elektromagneten.

Slutsats

Strömmen i koppartråden genererar magnetfält som koncentreras i järnspiken och skapar en ganska stark magnetisk kraft. För att den skulle bli så stark som möjligt lindade vi så mycket av koppartråden som vi kunde runt spiken. Eftersom jag redan visste att det skulle bli en elektromagnet som kan lyfta magnetiska material hade jag ingen hypotes för den här laborationen.

Frågor om medeltiden

1. I det medeltida samhället hade kungen eller kejsaren precis som på antike det mesta av makten. Men det hade tillkommit två nya makthavare: påven, som hade all makt över kyrkan och adeln, som bestod av rika adelsmän som bidrog med krigsstyrkor till kungen och i gengäld fick makt, landområden och andra fördelar.

2. Om jag hade levt på medeltiden hade jag troligen tillhört bondeståndet, som utgjorde den största delen av befolkningen, men eftersom de för det mesta inte var läskunniga får jag anta att jag tillhört borgarna eller adeln. Då hade jag antagligen haft det ganska bra och alltid haft tillräckligt med mat och andra nödvändigheter. Jag tror att jag hade tyckt bäst om riddarromaner eftersom de handlade om saker som var aktuella för tiden (riddare och annat) och etik som var viktig i den tidens samhälle (dvs. hjältemod, ridderlighet etc.) och att sådana berättelser antagligen inte var lika vanliga och klyschiga på den tiden.

Inlämningsuppgift - kolonier

1. En koloni eller ett område i ett land ska ha rätt att förklara sig självständigt när:

Först och främst en majoritet av invånarna vill det. Det borde ske en omröstning innan man börjar arbeta på att få området självständigt. Om få i landet vill vara självständiga finns det ingen riktig anledning till det, och det kan finnas en risk att många människor flyttar tillbaks till moderlandet. För att folket i en koloni eller ett område ska vilja vara självständiga krävs det ofta att området utvecklar en egen kultur eller idéer som skiljer sig från landet det ligger i, eller att det på något sätt tjänar på att bryta sig loss (som Amerika, som inte ville betala skatt till Storbritannien).

Landet kan klara sig på egen hand. Om en koloni/område bryter sig loss måste det nya landet kunna försörja sig, till exempel genom någon sorts naturtillgångar eller industri. Landet måste också kunna bedriva handel med andra länder.

Idrottsreflektion

1. Jag förbättrade min tid men uppnådde inte målet. Det kan ha varit för att jag satt målet för högt eller inte tränade tillräckligt, eftersom jag inte gjort det här förut är det svårt att veta. Min kondition verkar ha blivit lite bättre, och det känns som att det var lättare att springa rundan v.42 än v.35.

2. Jag har inte märkt någon större skillnad annat än att tiden på Gunnesborundan förbättrades. Jag går inte på någon sport och springer vanligtvis inte så långa sträckor att det skulle märkas.

3. Min träningsmetod var främst att jogga en kort sträcka några gånger i veckan, antingen på fritiden eller i skolan. Något jag inte inkluderade i träningsdagboken var att jag cyklat till kulturskolan (i innerstaden) och tillbaka till Nöbbelöv tre gånger i veckan. 

4. Att skriva en träningsdagbok låter en hålla koll på hur och hur mycket man tränat och gör det lättare att reflektera över och förbättra sin träning. Den enda nackdelen är att det tar lite tid.

5. Jag har inte förändrat min träning under tiden eftersom jag inte såg någon anledning att göra det. 

6. Om man är vältränad kan man framför allt klara av mer fysiska uppgifter, men blir också inte utmattad lika snabbt, så att man kan klara av mer t.ex skolarbete och göra det bättre.

7. Ja, eftersom det är viktigt att vara vältränad och ha bra kondition.

8. Jag är ganska nöjd med orienteringsrundan. Vi tog oss fram enligt kartan, men sprang inte och fick alltså ingen särskilt snabb tid. Jag kan nog springa i alla fall en del av rundan och arbetar gärna med någon som också vill det nästa gång. 

Optisk konst

Inlämningsuppgift - Franska revolutionen

1. Ja, det kan vara rätt att göra revolution för att till exempel införa störta en diktatur i landet eller på något annat sätt främja fred och mänskliga rättigheter, som i de båda revolutionerna vi har arbetat med. Det är inte rätt att göra revolution Något som ges exempel på i franska revolutionen, och också återses i nutidens revolutioner och inbördeskrig är vikten av att snabbt införa ett fungerande styrningssätt om man störtar en regering, så att inte makten går till någon som försöker utnyttja revolutionen för att själv få makten. Om det skulle hända kan det ofta bli lika illa eller sämre i landet än innan revolutionen. Robespierre till exempel inrättade trots att han kämpat för folkets frihet förföljelser av folket och Frankrikes problem löstes inte riktigt förrän han avsatts. Det är inte rätt att göra revolution av religiösa eller ideologiska anledningar. En revolution behövs bara i ett odemokratiskt land eftersom man i ett demokratiskt land alltid kan få igenom sina idéer utan våld, om en majoritet av folket håller med en.

2. Ja, jag tror att det kommer att bli många nya revolutioner i framtiden, främst i ofria länder i tredje världen, men också i länder med stora religiösa eller ideologiska oenigheter. Om det blir internationellt krig igen kan förtryck i ett erövrat land också leda till revolution. Jag kan inte tänka mig att det skulle finnas en framtid utan konflikter och skillnader i tankesätt, vilket alltid kan leda till förtryck och revolutioner. Om det fanns en tid utan konflikter i världen så skulle den ändå ta slut någon gång.

3. Den arabiska våren för några år sedan bestod av flera inbördeskrig/revolutioner där regeringar störtades. Många av revolutionerna ledde inte till ett slut på stridigheterna, utan väckte ilska hos andra grupper som den gamla regeringens anhängare eller andra religiösa grupper.
Krim- och Ukrainakonflikten kan kanske också kallas för en revolution eftersom Krim-halvön mot regler i Ukraina bestämt sig för att anslutas med Ryssland och att pro-ryska rebeller i resten av landet tar till vapen för att bryta sig loss.

Freedom Park