Ska man tala om för läraren att någon fuskar på ett prov?
Ja (konsekvensetik): Ja, eftersom han borde lära sig att sluta fuska och han ska få en rättvis bedömning.
Nej (konsekvensetik): Nej, eftersom man kan få ett dåligt rykte i klassen eller dålig relation med personen.
Ja (pliktetik): Ja, eftersom man alltid ska tala om när när någon gör fel.
Nej (pliktetik): Nej, eftersom man inte ska skvallra på någon.
Ska man svara ärligt att man tycker att kompisens tröja är ful?
Ja (konsekvensetik): Ja, eftersom man kan hjälpa kompisen till ett mer ”resonabelt” klädval.
Nej (konsekvensetik): Nej, eftersom kompisen kan bli upprörd.
Ja (pliktetik): Ja, eftersom man ska vara ärlig med vad man tycker.
Nej (pliktetik): Nej, eftersom man ska låta kompisen välja vilka kläder han vill.
Ska de som inte samlat ihop pengar få följa med på träningslägret nästa sommar?
Ja (konsekvensetik): Ja, eftersom personen kan känna sig utanför eller bli ledsen annars.
Nej (konsekvensetik): Nej, eftersom det inte belönas att vara med och samla in pengar så att mindre folk gör det nästa gång.
Ja (pliktetik): Ja, eftersom det är orättvist att utesluta någon från lägret.
Nej (pliktetik): Nej, eftersom det är orättvist att de som inte hjälpt till får följa med.
Ska man ge pengar till någon som tigger på gatan?
Ja (konsekvensetik): Ja, eftersom
Nej (konsekvensetik): Nej, eftersom om tiggeriet inte lönar sig för honom så blir han tvungen att hitta ett mer hållbart sätt att försörja sig.
Ja (pliktetik): Ja, eftersom man ska hjälpa andra.
Nej (pliktetik): Nej, eftersom man inte ska stödja tiggeri.
S.142
2. Om man försvarar kompisen kan han framstå som oförmögen att försvara sig själv och bli sedd ned på eller få sämre självförtroende på grund av det. Å andra sidan är det ju en riktig tjänst om man med sitt inlägg får mobbarna att lämna honom i fred och det blir oavsett troligen bättre än om man bara lämnar honom och låter det fortsätta.
4. Med att ta ansvar menas att man tar hand om de uppgifter som man tillförlitats eller måste ta hand om. Att få ansvar är att mann får något som man måste ta ansvar för, till exempel om man skaffar ett husdjur får man ansvaret att ta hand om det. Att ha ansvar är att vara i en position där man måste ta ansvar, till exempel har man som hundägare ansvar för sin hund.
5. De tre monoteistiska världsreligionerna är ense om att gud har all makt men samtidigt ger människan friheten och ansvaret att välja mellan gott och ont. Dock anser kristendomen att människor av naturen är onda och måste söka förlåtelse hos Gud. I antikens Grekland trodde man att ödet var förutbestämt och alltså att man inte bar ansvaret för sina handlingar. Men det fanns också de som talade om att man bestämde över sina egna handlingar och att man kunde höra ett slags inre röst (samvetet). Andra moderna filosofer menar att frihet och därmed ansvar är ofrånkomligt i och med att man lever, att man är "dömd till frihet".
7. Deras syn är bra eftersom det alltid krävs en insats från individen om han ska sluta dricka, oavsett vilken hjälp han får. Dock hjälper det så klart att få hjälp med sina problem, och det kan vara mycket svårt för vissa att sluta helt själva. Alltså finns det också en del ansvar hos personens omgivning.
8. Det största ansvaret ligger på konsumenten. Det är konsumenterna som bestämmer över efterfrågan på produkter. Om konsumenterna vägrar köpa produkter som inte är miljövänliga kan tillverkarna inte fortsätta med att producera den eftersom de förlorar pengar på det. Alltså behöver producenten knappt ta ansvar för miljön så länge konsumenten gör det. Ytterligare ansvar ligger på försäljaren att göra det tydligt för konsumenten vad som är till exempel miljövänligt och att inte sätta låga priser på eller annonsera om miljöovönliga produkter så att det skapas en stor efterfrågan på sådana.
10.
S.220
1. Dygd är ett gammalt ord som betyder ungefär "god egenskap". Förr kunde det vara att man följer normer och regler som uppfattades som goda och rättfärdiga i samhället. Men i den moderna dygdetiken betyder dygd snarare att göra goda gärningar och vara en god människa. Dygdetiker menar att man måste utveckla sina personliga egenskaper för att kunna fatta goda beslut i vardagen. Aristoteles, en grekisk filosof, menade att det fanns elva olika egenskaper som man måste utveckla genom att varken ignorera eller överdriva dem. Till exempel ska man vara generös, men man kan inte ge bort så mycket till andra att man själv far illa och inte kan fortsätta med det. Man ska vara trevlig, men man måste också låta andra veta när de gör fel. I stället för att fokusera på att lösa enskilda val och problem fokuserar dykdetiken på att utvecka personer och deras egenskaper så att man sedan kan göra bra val.
7. Någons identitet är vem den persoen är - alltså en blandning av massor av olika aspekter av en person, till exempel yrke, familj, nationalitet eller åsikter på saker och ting. Eftersom det skulle vara nästan nästan att göra en sammanställning av allt detta brukar man tala om olika delar som yrkesidentiteter: vilket yrke man har och vilkan maktpositiona man har i yrket, vilkat kan bestämma vilken samhällsklass man tillhör, släktrelationer: Vem man uppfostrats av, är gift med eller andra relationer och sexuella identiteter: vem man vill ha kärleksrelationer till.
8. Annat än heterosexuell kan man vara homosexuell, dvs. bli attraherad av personer med samma kön, bisexuell, dvs. bli attraherad av personer av båda könen, transsexuell, dvs att uppleva att man är av ett annat kön än vad man föddes som, och queer, dvs att man inte vill identifiera sig som något av de tidigare nämnda alternativen och kanske som inget av dem eller något helt annat. Homosexuella, bisexuella, transsexuella och queeridentiteter samlas alla under förkortningen HBTQ. Man kan också vara asexuell, alltså inte bli attraherad av någon.
9. Uppfattningar kring kärlek och sexualitet inom religionerna var väldigt sträng förr i tiden, när det var vanligare att tolka heliga skrifter precis som det står i dem. De flesta heliga skrifter och religioner var förr emot homosexualitet, sex utanför äktenskap och liknande avvikningar från normerna. Dock var judendomens och islams uppfattningar lite mer ... än kristendomens när det kommer till vanlig sexualitet och uppmanade sina följare och präster att skaffa barn. Kristendomen ansåg att människor inte skulle ägna sig åt kärlek och sexualitet och krävde av sina präster att de skulle leva i celibat, dvs. sexuell avhållsamhet. Nuförtiden har man börjat tolka religionernas budskap på andra sätt för att de ska fungera med det moderna samhället, men det finns fortfarande många som har kvar de gamla synerna på till exempel homosexuella.2
10.
11. De två polyteistiska världsreligionerna tror på reinkarnation, alltså att det finns liv efter döden i form av nytt liv på jorden. De tre monoteistiska världsreligionerna tror på evigt liv i himlen eller straff i helvetet efter döden. I båda synerna på döden är målet att leva gott för att få fördelar i dödsriket eller det nya livet. I hinduismen och buddhismen kan man bli en bättre varelse i nästa liv om man lever gott, och det ultiata måöet är att förena sig med världsalltet och sluta återfödas, Medan i de tre andra religionerna tror man att man får evig lycka i himlen eller evigt straff i helvetet beroende på hur man har levt.
12. De flesta icke-troende tror inte på något liv efter döden och fokuserar hellre på sitt liv på jorden i stället för att försöka leva gott och följa religiösa regler. I stället för att försöka komma till himlen kan icke-troende sträva efter att bli ihågkomna eller göra framsteg för eller föra vidare det de tror på.
