Fördjupningsarbete i musik: Georg Friedrich Händel

Georg Friedrich Händel levde från slutet av 1600-talet till mitten av 1700-talet. Han föddes i Tyskland men utvandrade tidigt till England där han levde största delen av sitt liv. Han var aktiv som tonsättare under 1700-talet och under den epok som kallas för Barocken. Händels död 1759 anses markera Barockens slut. Händel ansåg sig själv vara kosmopolit, alltså någon som inte tillhör ett enda land utan är en hela världens medborgare.

Händel är känd för sina operor, oratorier och concerti grossi, vilka är typiska verkformer för barocken. Några av de mest kända är "The music for the royal fireworks", "Messias" och "Water Music". 

Händel var aktiv under Barocken, tiden efter Renässansen och innan Wienkassicismen. Typiskt för Barocken är att musiken påverkades mycket av makthavarna i samhället, dvs. staten och kyrkan. Det var vid den här tiden vanligt att staten eller kyrkan beställde musik från framstående kompositörer. Till exempel beställdes Händels "The music for the royal fireworks" av kung Georg II av Storbritannien för att användas till en fyrverkeriföreställning. Under Klassicismen som kom efter Barocken blev musiken mer folklig och bättre anpassad för amatörer. 

Några typiska drag för barockmusiken är att musiken är flerstämmig, har en jämn puls och att det ofta förekommer en eller flera solister. Under Klassicismen började man ändra i rytmen och den kunde i ett enda stycke ändra både taktart och tempo.

Musiken under Klassicismen var fortfarande flerstämmig, men de olika stämmornas roller var annorlunda. Under Barocken var musiken för det mesta polyfon, det vill säga att flera olika melodier spelade samtidigt. Ett typiskt polyfont verk är fugan, som också är typiskt för Barocken. Ett exempel på en fuga är Händels fuga #1: https://www.youtube.com/watch?v=vOlPeR-4moY. Här är båda stämmorna melodistämmor och därför upplevs det som att melodin skiftar mellan de båda stämmorna. Under Klassicismen blev musiken istället homofon, alltså utgjorde en stämma melodin medan resten spelade harmonier. Händel, som verkade under sen Barock, skrev både homofon och polyfon musik.

Något annat som hände under Klassicismen och som hade stor betydelse för musiken var att pianot (eller pianoforte) uppfanns och blev vanligt. Detta gjorde det möjligt att gradvis öka och minska styrkan i musiken genom crescendo och diminuendo. Med cembalon, som var vanlig under Barocken, gick det bara att hoppa mellan styrkenivåerna. Därför fanns det mer möjligheter att ändra "känslan" och att nyansera musiken under Klassicismen.


The Music for the Royal Fireworks är en svit, det vill säga ett större verk indelat i mindre satser. Verket har fem satser som alla har sitt eget tempo och karaktär. Sviter var från början dansmusik och flera av satserna i The Music for the Royal Fireworks är danser, till exempel bourrée och menuett. Något annat typiskt för sviter är att samma tonart behålls genom hela verket.

Den första satsen i The Music for the Royal Fireworks är Ouvertyren, inledningen. Den här satsen ska presentera och inleda sviten och hade under själva fyrverkeriprogrammet inga fyrverkerier. Ouvertyren byter tempo tre gånger och innehåller adagio, allegro (två gånger) och lentement. Ett tempobyte innebär ofta också att musikens karaktär ändrar sig. De olika tempoformerna har beskrivande namn på italienska, till exempel maestoso (ståtlig) eller lento (långsam).

Du kan lyssna på musiken här: https://www.youtube.com/watch?v=i7vJ2UFbeXA

Ouvertyren börjar i Adagio, vilket är ganska långsamt. Det långsamma tempot, pukorna och trumpeterna bidrar till en pampig känsla.

Vid 2:56 övergår den i Allegro, vilket är mycket snabbare. Här spelar trumpeterna snabba fanfarer och stråkinstrumenten har en snabb melodistämma. Någon drillning kompletterar det ljusa och snabba intrycket av musiken.

Vid 5:55 sätter Lentement in. Den här delen är långsam men i stället för att vara pampig är den mera nedstämd med en mörk bas och långsamma stråkar i melodistämman.

Vid 6:40 återkommer Allegro ungefär likadant som vid 2:56

De andra satserna är bourrée, en snabb dans i allegro, La Paix (freden), som är mycket lugn, La Réjouissance, också allegro, och Menuet I&II, an annan sorts dans. Menuetten är stark och pampig till att börja med men blir sedan lugnare vid 18:19. Den melodiska basstämman som hörs här är basso continuo, eller generalbas, något som är typiskt för barocken. Basstämman spelar kontinuerligt där melodistämman spelar och ackorden i stämmorna ligger i relation till varandra. Mera typiskt för barockmusiken är alla drillar och ornament som förekommer här och där i musiken. Att musiken behåller samma tonart genom hela verket är ännu ett drag för barocken.

Argument till debatten om mänsklig kloning

Argument emot kloning

1 Mänsklig kloning är inte etiskt rätt mot klonen. Alla borde få födas som en egen individ, inte som en kopia av någon annan. Det finns också risk att kloner används som ersättning till t.ex förlorade barn. Då kan klonen bli tvungen att leva upp till andras förväntningar och leva ett liv som någon annan bestämt åt honom. 

2 Det finns risk att man försöker använda en klon som organdonator för att få tillgång till kompatibel vävnad och organ. Detta försämrar livskvalitén för organdonatorn och kränker hans rätt att bestämma över sin egen kropp.

3 Sterila som vill ha barn kan adoptera i stället. Då kommer barnet inte att se ut precis som en av föräldrarna och behöver inte leva som en kopia av någon annan.

4 Om man klonar för många människor och djur kan det få oförutsedda konsekvenser för den genetiska mångfalden och den naturliga evolutionen. Om de flesta i ett samhälle har samma arvsanlag kommer alla att se ungefär likadana ut och det kan få konsekvenser som liknar inavel.

5 Metoden för kloning är inte säker än. Det kan begås misstag som klonade djur och människor behöver lida för. Till exempel tog det 277 försök för att få fram ett friskt embryo när man klonade fåret Dolly.

6 Många klonade djur dör i förtid av sjukdomar. Man borde inte klona människor förrän man kan vara säker på att de får ett bra liv.

7 Från och med att en klon är född har han/hon rätt att leva sitt liv ifred. Därför skulle det ändå inte gå att göra experiment på kloner och deras organ, även om kloning var tillåtet.

8 Kan användas till oetiska ändamål, arméer etc

Argument för kloning

1 Om vi utforskar kloning kommer vi att få mycket nya kunskaper om genetik, vilket är nödvändigt för att kunna bota sjukdomar som cancer.

2 Genom att klonad någon kan man skapa en organdonator med matchade egenskaper, till exempel blodgrupp.

3 Sterila kan få barn och föra vidare sina gener genom att klona en av föräldrarna. 

4 Man ska inte hindra forskningen eftersom vi då kommer att sluta lära oss nya saker och utvecklas.

5 Bara för att man förbjuder kloning kommer det inte att sluta. I stället bli all kloning som genomförs olaglig, vilket betyder att staten inte kan sätta krav på hur den genomförs. Då kan processen bli farlig och utan hänsyn till de inblandade. Samma gäller för diktaturer som inte lyder under internationella  regler och därför kan använda kloning till dåliga ändamål.

6 Kloning kan användas för att befolka länder med brist på tillväxt.

7 Terapeutisk kloning, alltså att bara celler och vävnad klonas kan användas för att skapa organ och vävnader till transplantationer i vården. Det kan rädda livet på de som behöver ett organ och inte har tid att vänta på att något ska doneras.

8 Man kan klona djur med bra egenskaper, till exempel att de ger bra kött och mjölk, och på så sätt effektivisera jordbruksindustrin.

9 Man kan rädda utrotningshotade arter genom att klona dem och därigenom öka antalet. Man kan också "återuppliva" döda arter.

10 Genom att göra exakta kopior av människor och djur kan man göra mer exakta undersökningar på hur omgivning och läkemedel påverkar dem. 

Källor
1

https://en.wikipedia.org/wiki/Dolly_(sheep)#Legacy

Det finns alltid en risk med wiki-artiklar som alla får ändra i, men i den här hänvisas alltid till källor och om någonting som skrivits saknar källa har andra användare förtydligat detta genom att lägga till [Citation needed]. Eftersom Wikipedia inte är 100% säkert är det bäst att jämföra med några andra källor. Faktan i artikeln stämmer överens med de andra källorna.

2

http://dolly.roslin.ed.ac.uk/facts/cloning-faqs/#cFAQ3
Roslin-institutet tillhör University of Edinburgh och var ansvarigt för kloningen av fåret Dolly. Hemsidan erbjuder kontaktinformation och har blivit nominerat till flera priser och utmärkelser och det finns inget övrigt som tyder på att det skulle vara fejk. Institutet har ingen fast politisk ståndpunkt och är ett samarbete mellan många olika människor. Därför är faktan troligtvis inte politiskt vinklad. Det är dock möjligt att institutet, som bedriver forskning om kloning, skulle vika framhäva informationen på ett sådant sätt att den visar en positiv bild av kloning.

Fördjupningsarbete Afghansk-sovjetiska kriget

Orsaker

Det Afghansk-sovjetiska kriget började år 1979 som en konflikt mellan Sovjetunionen tillsammans med den kommunistiska afghanska regeringen emot Mujaheddingerillan. För att förstå varför konflikten uppstod måste man gå tillbaks till 50-talet då Sovjet för första gången började få inflytande i Afghanistan. På mitten av 50-talet började Afghanistans regering signalera att man ville ha militär och civil utvecklingshjälp av USA. Men när USA inte reagerade var det i stället Sovjetunionen som svarade. Förmodligen hoppades man på att genom samarbetet och hjälpen kunna påverka Afghanistan med sin kommunistiska ideologi. Det var också ett sådant resultat som man fick. 1978 störtades presidenten i Afghanistan av Afghanistans kommunistparti. Många officerare som utbildats i Sovjetunionen hjälpte till med statskuppen. Det bildas en regering som är mycket lik den i Sovjetunionen med ett enda kommunistiskt parti och femårsplaner för utvecklingen. Det nya systemet mötte stort motstånd, främst på landsbygden, då man upplevde det som ett hot mot det traditionella stamsamhället. Snart var det uppror i nästan hela landet. Den islamiska mujaheddingerillan låg bakom vissa av upproren och hamnade därför i krig med Afghanistans socialistiska regering. 

Genom stridigheter inom det kommunistiska partiet blev den sittande presidenten Nur Muhammad Taraki lönnmördad och ersatt med president Hafizullah Amin. Under Amins styre försämrades relationerna med Sovjetunionen. Sovjets ledare var misstänksamma mot Amin på grund av lönnmordet på Taraki och man etablerade kontakt med en annan politiker, Babrak Karmal, som man ville ersätta Amin med. 

Den huvudsakliga orsaken för Sovjets invasion av Afghanistan var att stödja regeringen i kampen mot Mujaheddin. Den andra var att man ville ersätta president Amin. Båda grundade sig i att man ville behålla sitt inflytande över Afghanistan och sprida sin ideologi. Det kan jämföras med Vietnamkriget, koreakriget och liknande konflikter under kalla kriget då Sovjetunionen stödde olika militära styrkor för att etablera eller behålla kommunistiskt styre runt om i världen.

Förlopp

Några dagar innan invasionen av Afghanistan tog sig Spetsnaz-trupper in i regeringsbyggnader i Kabul och mördade president Amin. 

Den 24 december 1979 invaderade Sovjetunionen med ungefär 100 000 man utrustade med toppmoderna vapen och fordon. Trots detta visade sig Mujahedingerillan mycket svår att slå ner. Trots sin teknologiska underlägsenhet hade gerillan övertaget. Mujaheddin hade ungefär dubbelt så stor styrka som sovjetarmén och man hade stöd av civilbefolkningen. Eftersom man upplevde det som att man försvarade sitt eget land och tro var stridsmoralen högre än hos de Sovjetiska soldaterna som inte hade några anknytningar till landet. Terrängen lämpade sig också väl för gerillakrigföring på så sätt att gerillan i små, rörliga grupper kunde anfalla den organiserade militären på dess flanker och svaga punkter i snabba anfall. Sådan taktik beror helt på att terrängen låter gerillan komma nära fiendearmén och överraska den. En annan orsak till Mujaheddins framgång var stödet från USA och flera andra länder. Bland annat CIA spenderade miljardtals dollar på vapen och utrustning till organisationen. Vissa historiker och militäranalytiker anser att krigets vändpunkt var när CIA försåg Mujaheddin med stinger-granatgevär så att de effektivt kunde skjuta ner de sovjetiska helikoptrarna. 

Under krigets förlopp kritiserades Sovjetunionens inblandning av många länder världen över, främst i den anti-kommunistiska västvärden och framför allt USA. Mycket av kritiken grundade sig i Sovjetunionens krigsbrott och dåliga behandling av civilbefolkningen och krigsfångar. När Michail Gorbatjov, ledaren i Sovjetunionen, ville förbättra relationerna med västvärlden blev det nödvändigt att sätta stopp för kriget. Sovjetunionens tillbakadragande från Afghanistan beslutades därför om i Genéveavtalen, en rad beslut och överenskommelser där bland annat en plan för tillbakadragandet lades fram. Även om de sovjetiska trupperna var borta fortsatte kriget mellan regimen och Mujaheddin, och följderna av kriget lever kvar än idag.

Följder

Regeringens fall

Mujaheddin hade inte varit med och förhandlat Géneveavtalen och fortsatte därför att strida efter Sovjetunionens tillbakadragande. Sovjeterna drog sig långsamt och strategiskt ur konflikten så att krigsbördan kunde överföras till den Afghanska regimen utan problem. Sovjeterna hjälpte också till med att strukturera om armén för att den skulle bli effektivare. Trots detta kunde regimen utan Sovjetiskt stöd inte behålla makten längre än till 1992. Alltså föll den socialistiska regeringen och ersattes av Mujaheddin. Det är möjligt att detta inte hade skett om inte Sovjetunionen retat upp upprorsmakarna och orsakat USA och flera andra länder att stödja dem.

Glasnost

Kriget hade inledningsvis försämrat relationerna mellan Sovjetunionen och USA och övriga västvärlden. Det hade bland annat införts sanktioner  och man hade bojkottat de olympiska spelen i Moskva. Men när Gorbatjov emot slutet av kriget införde Glasnost och Perestroika, en policy för öppenhet, bättre relationer med väst och större frihet i Sovjetunionen, blev det nödvändigt att dra ut trupperna ut Afghanistan. Målet med Glasnost och Perestroika var att vända den ekonomiska kollapsen i Sovjetunionen, och kriget och försvarsbudgeten tog mycket pengar från ekonomin. Tillbakadragandet blev ett steg emot större öppenhet och bättre relationer med omvärlden. 

Talibanerna och Al-Qaida

Afghanistan-sovjetiska kriget tros ha lagt grunden för talibanernas framväxt på så sätt att många av de miljontals Afghanska flyktingar som flytt till Pakistan utbildades i islamistiska madrasskolor där de kom i kontakt med olika islamistiska ideologier. Dessa elever tros ha bildat kärnan i Taliban-rörelsen som uppstod i kaoset efter regeringens fall 1992 och sedan tog makten 1996. 

En del av det utländska stödet för Mujaheddin var ett antal Arabiska frivilliga som reste till Afghanistan för att delta i kriget. Några av dessa var saudiern Usama bin Ladin och hans Al-Qaida. Efter kriget hade Al-Qaida etablerat sig och fortsatte att stödja Talibanerna ekonomiskt.

9/11 och afganistankriget

Den elfte september 2001 verkställde Al-Qaida den välkända attacken mot World Trade Center i USA, vilket resulterade i 3 000 amerikanska civilas död. Attentatet sågs som en attack mot det västliga samhället och utredare spårade terroristerna till Afghanistan, där USA och England gick till attack. Talibanerna beskyddade Al-Qaida och blev därför avsatta av den invaderande koalitionsstyrkan, vilket orsakade det pågående Afghanistankriget.

”Blowback”

Man talar ofta om att USA:s inblandning i Afghansk-sovjetiska kriget skulle ha försett anti-amerikanska islamister med vapen och pengar. Detta må ha varit fallet i Syrienkonflikten, men det finns dock inget belägg för att det hände i Afghanistan då Al-Qaida och de Arabiska volontärerna inte fick något stöd av USA och det inte vuxit fram någon terrororganisation från de USA-stödda Mujaheddin. 

Källor:

Världens historia, Bonniers publications

Världens Historia är en tidning avsedd att säljas och passa all publik. Tidningen har inget politiskt motiv och har därför troligen inte försökt vinkla artikeln på något sätt. 

Texten är anpassad till någon med begränsade förkunskaper och är därför inte särskilt djupgående. I Wikipediaartikeln framhävs olika tolkningar av olika historiker och experter och det framgår när något är spekulationer. I artikeln framställs händelseförloppet som enkelt och lineärt. Det är en nödvändig åtgärd för att göra texten enkel, men det kan betyda att något som bara är en teori framställs som fakta. 

Artikeln har ingen källhänvisning och jag vet därför inte var faktan kommer ifrån. Dock stämmer det som står i texten överens med de övriga två källorna. Om man jämför flera källor blir chansen mindre att de alla har felaktig information eller sprider disinfomation. Då kan man vara ganska säker på att den fakta som stämmer överens mellan källorna stämmer.

Wikipediaartikel, Soviet - Afghan war

Wikipediaartikeln har en mycket stor källhänvisning med hundratals punkter. Den skiljer på hårda fakta och slutsatser från experter. Det finns alltid en risk med wiki-artiklar som alla får ändra i, men i den här hänvisas alltid till källor och om någonting som skrivits saknar källa har andra användare förtydligat detta genom att lägga till [Citation needed]. Eftersom Wikipedia inte är 100% säkert är det bäst att jämföra med några andra källor. Faktan i artikeln stämmer överens med båda de andra källorna.

NE uppslagsbok 1989

Den här uppslagsboken publicerades 1989 och har därför inte perspektiv på konsekvenserna av kriget. Faktan stämmer dock överens med de övriga källorna.