Fördjupningsarbete Afghansk-sovjetiska kriget

Orsaker

Det Afghansk-sovjetiska kriget började år 1979 som en konflikt mellan Sovjetunionen tillsammans med den kommunistiska afghanska regeringen emot Mujaheddingerillan. För att förstå varför konflikten uppstod måste man gå tillbaks till 50-talet då Sovjet för första gången började få inflytande i Afghanistan. På mitten av 50-talet började Afghanistans regering signalera att man ville ha militär och civil utvecklingshjälp av USA. Men när USA inte reagerade var det i stället Sovjetunionen som svarade. Förmodligen hoppades man på att genom samarbetet och hjälpen kunna påverka Afghanistan med sin kommunistiska ideologi. Det var också ett sådant resultat som man fick. 1978 störtades presidenten i Afghanistan av Afghanistans kommunistparti. Många officerare som utbildats i Sovjetunionen hjälpte till med statskuppen. Det bildas en regering som är mycket lik den i Sovjetunionen med ett enda kommunistiskt parti och femårsplaner för utvecklingen. Det nya systemet mötte stort motstånd, främst på landsbygden, då man upplevde det som ett hot mot det traditionella stamsamhället. Snart var det uppror i nästan hela landet. Den islamiska mujaheddingerillan låg bakom vissa av upproren och hamnade därför i krig med Afghanistans socialistiska regering. 

Genom stridigheter inom det kommunistiska partiet blev den sittande presidenten Nur Muhammad Taraki lönnmördad och ersatt med president Hafizullah Amin. Under Amins styre försämrades relationerna med Sovjetunionen. Sovjets ledare var misstänksamma mot Amin på grund av lönnmordet på Taraki och man etablerade kontakt med en annan politiker, Babrak Karmal, som man ville ersätta Amin med. 

Den huvudsakliga orsaken för Sovjets invasion av Afghanistan var att stödja regeringen i kampen mot Mujaheddin. Den andra var att man ville ersätta president Amin. Båda grundade sig i att man ville behålla sitt inflytande över Afghanistan och sprida sin ideologi. Det kan jämföras med Vietnamkriget, koreakriget och liknande konflikter under kalla kriget då Sovjetunionen stödde olika militära styrkor för att etablera eller behålla kommunistiskt styre runt om i världen.

Förlopp

Några dagar innan invasionen av Afghanistan tog sig Spetsnaz-trupper in i regeringsbyggnader i Kabul och mördade president Amin. 

Den 24 december 1979 invaderade Sovjetunionen med ungefär 100 000 man utrustade med toppmoderna vapen och fordon. Trots detta visade sig Mujahedingerillan mycket svår att slå ner. Trots sin teknologiska underlägsenhet hade gerillan övertaget. Mujaheddin hade ungefär dubbelt så stor styrka som sovjetarmén och man hade stöd av civilbefolkningen. Eftersom man upplevde det som att man försvarade sitt eget land och tro var stridsmoralen högre än hos de Sovjetiska soldaterna som inte hade några anknytningar till landet. Terrängen lämpade sig också väl för gerillakrigföring på så sätt att gerillan i små, rörliga grupper kunde anfalla den organiserade militären på dess flanker och svaga punkter i snabba anfall. Sådan taktik beror helt på att terrängen låter gerillan komma nära fiendearmén och överraska den. En annan orsak till Mujaheddins framgång var stödet från USA och flera andra länder. Bland annat CIA spenderade miljardtals dollar på vapen och utrustning till organisationen. Vissa historiker och militäranalytiker anser att krigets vändpunkt var när CIA försåg Mujaheddin med stinger-granatgevär så att de effektivt kunde skjuta ner de sovjetiska helikoptrarna. 

Under krigets förlopp kritiserades Sovjetunionens inblandning av många länder världen över, främst i den anti-kommunistiska västvärden och framför allt USA. Mycket av kritiken grundade sig i Sovjetunionens krigsbrott och dåliga behandling av civilbefolkningen och krigsfångar. När Michail Gorbatjov, ledaren i Sovjetunionen, ville förbättra relationerna med västvärlden blev det nödvändigt att sätta stopp för kriget. Sovjetunionens tillbakadragande från Afghanistan beslutades därför om i Genéveavtalen, en rad beslut och överenskommelser där bland annat en plan för tillbakadragandet lades fram. Även om de sovjetiska trupperna var borta fortsatte kriget mellan regimen och Mujaheddin, och följderna av kriget lever kvar än idag.

Följder

Regeringens fall

Mujaheddin hade inte varit med och förhandlat Géneveavtalen och fortsatte därför att strida efter Sovjetunionens tillbakadragande. Sovjeterna drog sig långsamt och strategiskt ur konflikten så att krigsbördan kunde överföras till den Afghanska regimen utan problem. Sovjeterna hjälpte också till med att strukturera om armén för att den skulle bli effektivare. Trots detta kunde regimen utan Sovjetiskt stöd inte behålla makten längre än till 1992. Alltså föll den socialistiska regeringen och ersattes av Mujaheddin. Det är möjligt att detta inte hade skett om inte Sovjetunionen retat upp upprorsmakarna och orsakat USA och flera andra länder att stödja dem.

Glasnost

Kriget hade inledningsvis försämrat relationerna mellan Sovjetunionen och USA och övriga västvärlden. Det hade bland annat införts sanktioner  och man hade bojkottat de olympiska spelen i Moskva. Men när Gorbatjov emot slutet av kriget införde Glasnost och Perestroika, en policy för öppenhet, bättre relationer med väst och större frihet i Sovjetunionen, blev det nödvändigt att dra ut trupperna ut Afghanistan. Målet med Glasnost och Perestroika var att vända den ekonomiska kollapsen i Sovjetunionen, och kriget och försvarsbudgeten tog mycket pengar från ekonomin. Tillbakadragandet blev ett steg emot större öppenhet och bättre relationer med omvärlden. 

Talibanerna och Al-Qaida

Afghanistan-sovjetiska kriget tros ha lagt grunden för talibanernas framväxt på så sätt att många av de miljontals Afghanska flyktingar som flytt till Pakistan utbildades i islamistiska madrasskolor där de kom i kontakt med olika islamistiska ideologier. Dessa elever tros ha bildat kärnan i Taliban-rörelsen som uppstod i kaoset efter regeringens fall 1992 och sedan tog makten 1996. 

En del av det utländska stödet för Mujaheddin var ett antal Arabiska frivilliga som reste till Afghanistan för att delta i kriget. Några av dessa var saudiern Usama bin Ladin och hans Al-Qaida. Efter kriget hade Al-Qaida etablerat sig och fortsatte att stödja Talibanerna ekonomiskt.

9/11 och afganistankriget

Den elfte september 2001 verkställde Al-Qaida den välkända attacken mot World Trade Center i USA, vilket resulterade i 3 000 amerikanska civilas död. Attentatet sågs som en attack mot det västliga samhället och utredare spårade terroristerna till Afghanistan, där USA och England gick till attack. Talibanerna beskyddade Al-Qaida och blev därför avsatta av den invaderande koalitionsstyrkan, vilket orsakade det pågående Afghanistankriget.

”Blowback”

Man talar ofta om att USA:s inblandning i Afghansk-sovjetiska kriget skulle ha försett anti-amerikanska islamister med vapen och pengar. Detta må ha varit fallet i Syrienkonflikten, men det finns dock inget belägg för att det hände i Afghanistan då Al-Qaida och de Arabiska volontärerna inte fick något stöd av USA och det inte vuxit fram någon terrororganisation från de USA-stödda Mujaheddin. 

Källor:

Världens historia, Bonniers publications

Världens Historia är en tidning avsedd att säljas och passa all publik. Tidningen har inget politiskt motiv och har därför troligen inte försökt vinkla artikeln på något sätt. 

Texten är anpassad till någon med begränsade förkunskaper och är därför inte särskilt djupgående. I Wikipediaartikeln framhävs olika tolkningar av olika historiker och experter och det framgår när något är spekulationer. I artikeln framställs händelseförloppet som enkelt och lineärt. Det är en nödvändig åtgärd för att göra texten enkel, men det kan betyda att något som bara är en teori framställs som fakta. 

Artikeln har ingen källhänvisning och jag vet därför inte var faktan kommer ifrån. Dock stämmer det som står i texten överens med de övriga två källorna. Om man jämför flera källor blir chansen mindre att de alla har felaktig information eller sprider disinfomation. Då kan man vara ganska säker på att den fakta som stämmer överens mellan källorna stämmer.

Wikipediaartikel, Soviet - Afghan war

Wikipediaartikeln har en mycket stor källhänvisning med hundratals punkter. Den skiljer på hårda fakta och slutsatser från experter. Det finns alltid en risk med wiki-artiklar som alla får ändra i, men i den här hänvisas alltid till källor och om någonting som skrivits saknar källa har andra användare förtydligat detta genom att lägga till [Citation needed]. Eftersom Wikipedia inte är 100% säkert är det bäst att jämföra med några andra källor. Faktan i artikeln stämmer överens med båda de andra källorna.

NE uppslagsbok 1989

Den här uppslagsboken publicerades 1989 och har därför inte perspektiv på konsekvenserna av kriget. Faktan stämmer dock överens med de övriga källorna.