Maten man äter påverkar både prestationen under och resultaten efter idrott och träning. Både kostvanor (vad, hur mycket och hur ofta man äter) och näringstag i samband med idrotten påverkar resultaten.
Ämnesomsättning betyder hur mycket näringsämnen som omsätts i kroppen och omvandlas till energi. Någon med en hög ämnesomsättning använder näringsämnen snabbare och behöver därför äta mer eller oftare. Ämnesomsättningen påverkas av kroppens storlek och sammansättning. Den som har en större kropp har också en större ämnesomsättning. Men om två personer har samma kroppsmassa men en har en högre andel muskelmassa så har den med större andelen muskelmassa den största ämnesomsättningen.
Ämnesomsättningen ökar också när man idrottar. En studie av landslagsskidåkare visar att 3600-4800 kcal/dygn för kvinnor och 6000-8300 kcal/dygn för män omsattes på en träningsdag till skillnad från det normala för en dag utan fysisk aktivitet, vilket är cirka 2000.
Behovet av de energigivande näringsämnena kolhydrater och fett ökar alltså när man idrottar. Det är viktigt att äta tillräckligt innan träning eftersom prestationsförmågan minskar ifall energin från näringen börjar ta slut. Fenomenet ”att springa in i väggen” beror på att de arbetande musklernas lager av glykogen, som bildas av kolhydrater i kroppen, tar slut. Då kan muskeln endast använda sig av fett som bränsle, vilket minskar prestationsförmågan. Om man förbrukar mer energi än man man tagit in kommer också musklerna att börja brytas ner för att försörja bland annat centrala nervsystemet. Forskning visar att glukos, ett annat ämne som kroppen använder för att lagra energi från kolhydrater, också är hjärnans enda energikälla i en normalsituation. Därför blir man trött om man förbrukar alla kolhydrater i kroppen genom träning. Att vara trött i hjärnan minskar förstås prestationsförmågan i moment som att förutspå och fånga en boll eller planera rörelser över en spelplan. Under långvarig träning är det en bra idé att ha med sig någonting som innehåller kolhydrater som man kan konsumera efter hand och uppehålla glukosnivån i blodet.
Protein är ett annat näringsämne som är viktigt när man idrottar. Musklerna i kroppen bryts ner under träning och protein används för att bygga upp dem igen. När proteinet konsumerats bryts det ner till aminosyror och används för att bygga upp olika vävnader i kroppen. För att musklernas massa ska öka måste de byggas upp snabbare än de bryts ner. Därför är det även viktigt att äta tillräckligt med proteinhaltig mat. Om man vill förbättra sin hälsa genom att förbränna mer kroppsfett är det en bra metod att öka sin muskelmassa genom styrketräning och tillräckligt proteinintag. Som sagt är muskel en vävnad som använder mycket energi och som ökar ämnesomsättningen och hjälper därför till att bryta ner kroppsfett.
Källa: Riksidrottsförbundet
Riksidrottsförbundet är en organisation som har i uppgift att stödja och företräda de flesta svenska idrottsorganisationer bland myndigheter och politiker. Riksidrottsförbundet arbetar också med strategier för finansiering och organisation i den svenska idrotten. Källan är en översikt av en mängd vetenskapliga studier från 2004-2009. Informationen är alltså hämtad direkt från studierapporterna och är inte beroende av någon annan källa. Jag tror inte att Riksidrottsförbundet heller har något att vinna på att publicera vilseledande information om hur kost relaterar till idrott. Jag tror inte heller att det finns någon annan med motiv att publicera falsk information under organisationens namn. För att garantera att faktan kommer från pålitliga källor kan man till och med begära ut studierapporterna från Riksidrottsförbundets kundtjänst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar