2.
Förklara skillnaden mellan förnybara och ändliga naturresurser.
Att en naturresurs är ändlig innebär att den kan ta slut till följd av att den förbrukas.
Naturresurser kan vara råvaror som metall, trä och mineraler som används för till exempel tillverkning och byggande, eller energikällor. Energikällor förser samhället med energi för att driva olika tekniska apparater. Bland annat maskiner och transporter inom industrin samt värme och elektriska apparater i bostäder kräver energi.
När det gäller energikällor är bland annat fossila bränslen ändliga. Kolet, oljan och naturgasen vi använder idag är fossila bränslen och har bildats under jorden under en mycket tidskrävande process och nybildas mycket långsamt. Världens reserver av fossila bränslen har därför ingen chans att återhämta sig snabbt nog för att hålla takten med hur snabbt de förbrukas. I oljans fall förväntas det komma en tidpunkt, ”Peak Oil”, när utvinnandet av olja inte längre kan öka på grund av att reserverna utarmats. En trolig konsekvens av det blir att poserna på oljeprodukter snabbt kommer att öka till följd av den minskande tillgången. En sådan situation vill man undvika genom att i tid ersätta de ändliga naturresurserna med förnybara naturresurser.
Kärnkraften är också en ändlig resurs eftersom den drivs med uran som grävts fram ur jorden.
Förnybara naturresurser är resurser som det går att använda sig av utan att de tar slut. De flesta förnybara energikällor drivs av solen. Solkraft drivs direkt av solens strålar och vind- och vattenkraft av luft respektive vatten som satts i rörelse av solens värme. Till skillnad från till exempel kol- och oljekraft, där bränslet finns i naturliga reserver som långsamt dräneras, påverkas inte solen av vad den används till på jorden och kan därför användas så länge människor kan leva på jorden. En naturresurs kan också vara förnybar om den återhämtar sig i en takt som tillåter att den används utan att utarmas, till exempel jordbruksprodukter eller vilda frukter och djur, så länge de sköts på ett bra sätt.
4.
a) Vad menar vi med ”hållbar utveckling”?
Hållbar utveckling Innebär att man kan tillgodose dagens behov utan att orsaka problem för framtiden. Det handlar bland annat om att hitta energikällor som inte kommer att ta slut och att hantera avfall och utsläpp så att de inte orsakar problem för miljön.
b) Förklara hur ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet kan komma i konflikt med varandra.
Ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet kan krocka med varandra till exempel när det gäller hur mark skall användas. En skog kan till exempel röjas för att ge plats åt en palmoljeplantering. Sådana kan dra in mycket pengar och skapa jobb, vilket gynnar både ekonomin och det sociala genom att människor får mer pengar och kan höja sin levnadsstandard. Å andra sidan betyder det att skogar försvinner, vilket kan leda till att djurarter försvagas och dör ut eftersom deras naturliga levnadsområde förstörs. Det kan i längden leda till att ekosystem rubbas, vilket kan få konsekvenser som överbefolkning av skadedjur till följd av att rovdjuren som jagar dem dör ut. Sådana förändringar kan ha förödande konsekvenser på ekonomin om den baseras mycket på odlade varor.
Ett sätt att vara mer miljövänlig är att använda ekologiska produkter som producerats med hänsyn till naturen. Ekologisk energi och ekologiska varor är i regel dyrare än andra alternativ. Det kan betyda att en ekonomi som fokuserar mycket på ekologi förlorar konkurrenskraft, vilket kan betyda att människorna i samhället blir fattigare och får en sämre levnadsstandard. Men levnadsstandarden skadas också om den ekologiska hållbarheten försummas. Olika utsläpp påverkar kvalitén på luft och vatten och bidrar till den globala uppvärmningen.
Om man minskar lönen för de som arbetar med att producera varor och tjänster kan ekonomin ta fart eftersom priserna på produkterna minskar. Det kan dock leda till fattigdom och ekonomisk obalans i samhället. Det gäller att betala ut bra löner så att människor får en bra levnadsstandard samtidigt som man åstadkommer konkurrenskraftiga priser.
Ett hinder i utvecklingen är att ett land som vill ta hänsyn till både miljö och levnadsstandard kan ha svårt att konkurrera med de låga priserna hos en ekonomi som struntar i den sociala eller ekologiska hållbarheten. Det är vanligt att rika länder befinner sig i den situationen medan fattigare länder väljer att ignorera hållbarheten för att driva upp sin ekonomi.
5.
a. Varför har man infört begreppet ”ekologiskt fotavtryck”?
Det ekologiska fotavtrycket är ett sätt att upplysa folk om hur mycket naturresurser de förbrukar och påminna om att det finns ett problem med att man förbrukar för mycket resurser.
b. Hur räknar man fram det ekologiska fotavtrycket?
Det ekologiska fotavtrycket är ytan som krävs för att förse en person eller ett land med produkter och resurser som mat, energi, bränsle och bostad och att hantera dess avfall och utsläpp. Det skall vara ett ungefärligt mått på hur mycket mark - till exempel skog eller åkrar - som krävs för att förse den konsumerande parten (personen eller samhället) med vad den förbrukar.
c. En del av vårt ”ekologiska fotavtryck” finns i andra länder. Förklara innebörden i det påståendet.
Sedan industrialismen börjat minska i västvärlden har industrierna flyttat sig till fattigare delar av världen där arbetet är billigare eftersom människorna kräver mindre lön. Asien är en världsdel där det finns mycket industrier som exporterar inte minst till västliga länder som Sverige. Om det till exempel skövlas skog eller släpps ut miljöfarliga ämnen i Asien under tillverkningsprocessen av varor som ska exporteras till Sverige kan man säga att en del av Sveriges ekologiska fotavtryck då befinner sig i Asien.
Det händer också att rika länder betalar fattigare länder för att hantera deras avfall, vilket ofta betyder att hanteringen blir dåligt genomförd vilket kan leda till miljöförstörelse.
Ett annat sätt på vilket Sveriges ekologiska fotavtryck kan befinna sig någon annanstans i världen är att vissa miljöfenomen är globala, i stället för lokala. Utsläpp av växthusgaser i Sverige kan bidra till miljöproblem som klimatförändringar i andra länder till följd av den globala uppvärmningen.
6.
Varför bör andelen förnybara energikällor av världens energiproduktion öka och de icke förnybara energikällorna minska?
Idag är världens mest använda energikällor kol, olja och naturgas. Det är fossila, ändliga bränslen med negativa effekter på miljön. Att ersätta dem med förnybara energikällor skulle leda till att vi får ett mer hållbart samhälle. En fördel med en större andel förnybara naturresurser är att de inte kommer att ta slut. Kommande generationer kan bruka samma resurser utan att de utarmas. En annan fördel är att förnybara resurser i regel har mindre miljöpåverkan än de ändliga motsvarigheterna. Det betyder att jordens mark, ekosystem och atmosfär inte kommer att förstöras för framtidens människor. Med mer utvecklad teknik kommer man också att kunna utvinna mer energi från förnybara källor, vilket driver på utvecklingen. Om vi sparar energi kan vi också stödja den här utvecklingen genom att minska energibehovet och därigenom tillåta energi från förnybara källor att utgöra en större andel av energin.
7.
Kapitlet handlar om förnybara och icke förnybara resurser. De flesta vet att förnybara resurser är bättre för människor och miljö och att vi behöver gå över till att använda mer förnybara resurser. Men det är en långsam process.
a) Lista de fördelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.
Fördelen med geotermisk energi (energi som utvinns från värmen i jordens inre) är att det är enkelt att inrätta i till exempel ett mindre hus, och kan då förse hela bostaden med värme. Det kan vara fördelaktigt på platser dit fjärrvärme och elkablar är svåra att leda fram. Ett annat bra alternativ för energibehov utanför elnätet är solceller eller solfångare.
Biobränslen är ett utmärkt sätt att ta tillvara på energin i till exempel matrester och annat organiskt restavfall som annars skulle gå till spillo. En annan fördel är att koldioxidutsläppen från biobränslen som kommer från växter motsvarar den koldioxid som växten gjort om till syre genom fotosyntesen. Det betyder att koldioxidutsläppen för bränslet blir +/- 0. Eftersom ”energiskog”, skog som planteras för att avverkas och användas som biobränsle, kan planteras på de flesta platser på jorden blir transporten av bränslet ofta kort.
Vind-och vattenenergi har fördelen att de inte orsakar några som helst utsläpp.
b) Lista de nackdelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.
Den enda nackdelen med geotermisk energi är att det krävs lite energi för att pumpa upp den varma luften ur berggrunden.
Solenergin har nackdelen att den ger en begränsad effekt. Därför tar det ofta lång tid innan man tjänat ihop kostnaden av anläggningen.
Användandet av biobränslen kan vara skadligt eftersom det kan leda till att skogar skövlas. Det kan i sin tur bidra till växthuseffekten eller förstöra ekosystem genom att ta ifrån djuren deras naturliga levnadsmiljö. I fattiga områden där levnadsstandarden är låg är risken extra stor att man struntar i naturen till fördel för människorna.
Vindkraften har samma problem som solenergin med sin låga effekt. Kraftverken kan också utgöra en fara för fåglar och orsaka buller, vilket är ett problem om de ska stå nära bostäder.
Vattenkraft kan ha en stor påverkan på ekosystem och natur. Vid ett vattenkraftverk skapas en damm mitt i ett vattendrag. Det betyder att det samlas stora massor vatten bakom kraftverket och att vattendraget framför torkas ut. Om kraftverket inte planeras ordentligt kan det leda till översvämningar och störningar i ekosystemen för djuren som lever i och omkring vattendraget. Vattenkraft fungerar inte heller överallt. Vattenkraften driv på principen att vatten som avdunstat från hav och sjöar landar på en hög punkt och sedan rinner ner till havsnivån. Därför lämpar sig inte platta områden som Danmark särskilt väl för vattenkraft.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar