Idrottsreflektion VT-2017

Något jag lärt mig

Jag har lärt mig mycket om kostens samband med idrotten genom en skrivuppgift i nian. Då skrev jag om att det är viktigt att äta rätt både före och efter idrott, samt vad som är bra att äta och hur det påverkar kroppen under och efter idrotten.

Utveckling

Orientering är en förmåga som jag har utvecklat under tiden på Gunnesboskolan. Innan sjuan hade jag aldrig provat på riktig orientering. Eftersom orienteringen i Skrylle återkom varje år till och med nian fanns det tillfälle att trappa upp svårigheten och utveckla sig och bli van vid det. Det första och andra året valde jag den enklare banan, men det sista valde jag den svåraste och genomförde den med ganska bra resultat. Det tycker jag visar att jag har utvecklats.

Respons till skolidrotten

Jag tycker att det är roligt att man får prova på så många olika sporter och aktiviteter på idrotten. Jag fann till exempel att jag tycker att badminton och cirkelfysen på friskis & svettis är roligt.

Under idrottslektionerna spelar vi ofta bollsporter som fotboll, handboll, basket etc. och även badminton och pingis. Problemet är att vi bara spelar matcher utan någon sorts genomgång eller träning som leder till att vi blir bättre på det. Jag tycker inte att det hjälper oss att utvecklas. Det hade varit bra om vi först hade fått en genomgång av regler och grundläggande tekniker innan vi började med en ny sport. Det hade hjälpt de som inte är vana vid den sporten att vara aktiva i spelet. Sedan hade det varit bra med mera avancerad träning av tekniker och rörelser. Det hade blivit lättare att ta del i spelet och utföra anpassade och komplexa rörelser, som det står i kunskapskraven, om man vet vad man ska göra och har tränat innan. 

Idrott i framtiden

Jag tror att jag kommer ha nytta av att ha provat på friskis & svettis på idrotten. Det kan vara bra att ha erfarenhet med det om jag vill gå dit eller till något liknande ställe i framtiden. Jag fick också prova på styrketräning genom cirkelträningen, vilket vi inte gör så ofta på idrotten.

I framtiden hoppas jag på att vara mer aktiv än jag är idag. Jag skulle kunna tänka mig att ta upp någon träningsrutin eller prova på en sport. Jag ser på idrott som någonting man gör livet ut för att utvecklas och behålla en god hälsa.

Idrott i skolan

Jag tror att idrotten finns med i den svenska skolan för att främja en aktiv livsstil genom att låta elever prova på olika aktiviteter och lära sig om idrott och hälsa och på så sätt förbättra den allmänna hälsan. Att vara mer aktiv leder till en friskare kropp och bättre välbefinnande. Man skulle kunna säga att idrott inte hör hemma på skoltid och att eleverna borde göra det på sin fritid i stället, men jag tror att det är viktigt att nå ut till alla och se till att de blir bekanta med fysisk aktivitet och vilka fördelar det har. Man arbetar också bättre när man är fysiskt aktiv, vilket kan vara gynnsamt för skolarbetet. 

Kost och idrott

Maten man äter påverkar både prestationen under och resultaten efter idrott och träning. Både kostvanor (vad, hur mycket och hur ofta man äter) och näringstag i samband med idrotten påverkar resultaten. 

Ämnesomsättning betyder hur mycket näringsämnen som omsätts i kroppen och omvandlas till energi. Någon med en hög ämnesomsättning använder näringsämnen snabbare och behöver därför äta mer eller oftare. Ämnesomsättningen påverkas av kroppens storlek och sammansättning. Den som har en större kropp har också en större ämnesomsättning. Men om två personer har samma kroppsmassa men en har en högre andel muskelmassa så har den med större andelen muskelmassa den största ämnesomsättningen.

Ämnesomsättningen ökar också när man idrottar. En studie av landslagsskidåkare visar att 3600-4800 kcal/dygn för kvinnor och 6000-8300 kcal/dygn för män omsattes på en träningsdag till skillnad från det normala för en dag utan fysisk aktivitet, vilket är cirka 2000.

Behovet av de energigivande näringsämnena kolhydrater och fett ökar alltså när man idrottar. Det är viktigt att äta tillräckligt innan träning eftersom prestationsförmågan minskar ifall energin från näringen börjar ta slut. Fenomenet ”att springa in i väggen” beror på att de arbetande musklernas lager av glykogen, som bildas av kolhydrater i kroppen, tar slut. Då kan muskeln endast använda sig av fett som bränsle, vilket minskar prestationsförmågan. Om man förbrukar mer energi än man man tagit in kommer också musklerna att börja brytas ner för att försörja bland annat centrala nervsystemet. Forskning visar att glukos, ett annat ämne som kroppen använder för att lagra energi från kolhydrater, också är hjärnans enda energikälla i en normalsituation. Därför blir man trött om man förbrukar alla kolhydrater i kroppen genom träning. Att vara trött i hjärnan minskar förstås prestationsförmågan i moment som att förutspå och fånga en boll eller planera rörelser över en spelplan. Under långvarig träning är det en bra idé att ha med sig någonting som innehåller kolhydrater som man kan konsumera efter hand och uppehålla glukosnivån i blodet.

Protein är ett annat näringsämne som är viktigt när man idrottar. Musklerna i kroppen bryts ner under träning och protein används för att bygga upp dem igen. När proteinet konsumerats bryts det ner till aminosyror och används för att bygga upp olika vävnader i kroppen. För att musklernas massa ska öka måste de byggas upp snabbare än de bryts ner. Därför är det även viktigt att äta tillräckligt med proteinhaltig mat. Om man vill förbättra sin hälsa genom att förbränna mer kroppsfett är det en bra metod att öka sin muskelmassa genom styrketräning och tillräckligt proteinintag. Som sagt är muskel en vävnad som använder mycket energi och som ökar ämnesomsättningen och hjälper därför till att bryta ner kroppsfett.

Källa: Riksidrottsförbundet

Riksidrottsförbundet är en organisation som har i uppgift att stödja och företräda de flesta svenska idrottsorganisationer bland myndigheter och politiker. Riksidrottsförbundet arbetar också med strategier för finansiering och organisation i den svenska idrotten. Källan är en översikt av en mängd vetenskapliga studier från 2004-2009. Informationen är alltså hämtad direkt från studierapporterna och är inte beroende av någon annan källa. Jag tror inte att Riksidrottsförbundet heller har något att vinna på att publicera vilseledande information om hur kost relaterar till idrott. Jag tror inte heller att det finns någon annan med motiv att publicera falsk information under organisationens namn. För att garantera att faktan kommer från pålitliga källor kan man till och med begära ut studierapporterna från Riksidrottsförbundets kundtjänst.

Idrottsuppgift - Förebygga skador

1. Hur kan du minska skaderisken och göra aktiviteten säkrare för dig själv?

Uppvärmning är en viktig del i att förebygga skador. Genom uppvärmningen aktiveras kroppen på så sätt att cirkulationen förbättras, lederna smörjs och kan röra sig lättare och nervsystemet startas upp så att det bättre kan sända signaler till museerna. Det är bra att värma upp de rörelser och delar av kroppen som man ska använda under aktiviteten så att kroppen är förberedd på dem när aktiviteten börjar. Om man ger sig in i en aktivitet utan en förberedd kropp ökar risken att till exempel sträcka eller överbelasta en del av kroppen.

Om man börjar känna onaturliga smärtor eller plötsligt skadar sig i en del av kroppen ska man låta den vila en längre tid innan man försöker använda den igen. Om man anstränger en skadad kroppsdel kan skadan bli värre så att det tar ännu längre tid innan man kan fortsätta med aktiviteten.


2. Hur kan omgivningen, tex redskap, aktivitet, underlag mm påverka säkerhet och risker?

Det är viktigt att man använder rätt redskap i aktiviteten. Till exempel amerikansk fotboll eller fäktning har specialgjorda skydd som ska skydda spelaren från de skador som förekommer i spelet. Om man inte använder dessa är skaderisken hög.

Det är också viktigt att spelplanen är säker. Till exempel en hal plan kan leda till att man halkar och en plan med ojämn mark eller föremål i vägen kan leda till att man snubblar, speciellt i aktiviteter som bollsporter där man springer långa sträckor och fokuserar på bollen. Bra skor hjälper också till att förebygga sådana olyckor. Till exempel har fotbollsskor dubbar för att få bättre fäste på mjuk mark. I en gympasal gäller det att ha sulor med bra friktion.


3. Hur kan du genom ditt sätt att genomföra aktiviteten påverka säkerhet och risker både för dig själv och andra?

Under en aktivitet finns det mycket som en spelare kan göra för att förebygga skador. Skaderisken blir större om någon spelare inte förser reglerna för aktiviteten. Det blir då svårare för andra spelare att förutse vad spelaren kommer att göra och de flesta är inte förberedda på skadescenarion som bara kan uppkomma om reglerna inte följs och kan därför inte reagera i tid för att förhindra eller undvika en skada.

Något annat varje spelare bör göra är att hålla koll på var man själv, andra spelare och bollen/frisbeen etc. befinner sig för att förhindra att kollidera eller träffa någon annan med spelredskap.

Planering - vandring och tältning

När man ska göra en långvandring med övernattning i tält är det viktigt att tänka på var man sätter upp sitt tält, hur man ska packa och att planera vandringsrutten med hänsyn till hur långt man orkar gå på en dag.

Tältning
Man ska försöka hitta en plats med plan mark för att sätta upp sitt tält. Om det regnar eller är blött kan det vara bra att tälta på lite högre mark så att det inte samlas vatten vid tältet. Om det är varmt bör man tälta på en skuggig plats så att det inte blir för varmt. Det är också bra att slå upp sitt tält på en vindskyddad plats, till exempel vid en skog, och att placera det så att öppningen inte ligger i vinden. Detta hjälper att håll värmen och det blir lättare att sova på natten. Om det är snöigt bör man undvika bergssidor med uppenbar lavinfara, alltså om det liger mycket lös snö på den.

Packning
Det gäller att välja en bra ryggsäck och packa rätt för att vandringen ska bli lättare. En bra ryggsäck ska ha plats för allt du behöver och vara lätta att bära. Ett midjeband lägger vikten på höfterna iställetm för axlarna och gör det lättare att bära ryggsäcken, vilket gör att man kan vandra snabbare och längre innan man blir trött. Ett regnskydd ser till att sakerna i väskan inte blir blöta ifall det skulle börja regna och om ryggsäcken har fästen på utsidan kan du fästa stora saker som sovsäckar där i stället och lämna mer plats i ryggsäcken. Man ska packa saker som man behöver ta upp och ner mycket överst i ryggsäcken. Då behöver man inte rota runt bland alla sakerna för att ta fram dem, och på så sätt blir det kortare avbrott i vandringen.

Planera vandringsrutten
Man kan gå ungefär fem kilometer i timmen på en vanlig vandring, men om man har tung packning eller om terrängen är svår kan det gå lite långsammare. Man ska bestämma längden på sin vandring efter hur mycket tid man har på sig och hur snabbt man tror att man går, och man komma ihåg att ta tid för lunch, pauser och ihoppackning efter tältningen. Om du till exempel har 10 timmar på dig innan du ska slå upp ditt tält och du tror att du går i 3 kilometer i timmen kan du gå en sträcka på 30 kilometer. Minus en timmes lunchpaus, en timmes andra pauser och en timmes upp- eller ihoppackning kan du gå ungefär 21 kilometer.

Enligt allemansrätten får man tälta en natt på någon annans mark, så länge det inte är på jordbruksmark eller är störande nära någon bostad. Om man är ute i vildmarken, till exempel på fjället borde det varken finnas brukad mark eller bostäder i närheten, men om man vandrar på landet kan det vara bra att försäkra sig om att man inte bryter mot några av de här reglerna.

Utvärdering - film om spel på skolan

1. Ja, det är många som använder sina mobiltelefoner eller datorer på rasterna eller lektionerna. Det finns inte så många andra alternativ för saker att göra på rasterna. Men det är inte lika illa som på skolan i filmen, det finns också många elever som är ute på rasterna.

2. Det skulle behövas någonting att göra som är bättre än att sitta med dator/mobil, förbjuda datorer på rasterna eller begränsa vad man kan använda datorerna till.

3. Nej, man kan förändra skolan utan en sån person. Både elever och lärare kan ta initiativ om man bestämmer sig för det, men det kan gå snabbare om det finns en person som fokuserar på att driva igenom det.

4. Ganska bra, verkade som om de flesta var aktiva men det hade varit bättre om han kunde engagera alla. Det hade också varit bra om han hade delat in barnen i grupper i stället för att låta dem välja själva. Då hade de inte delat upp sig efter sportig/inte sportig och ingen hade behövt känna sig utanför.

Idrottsreflektion

1. Jag förbättrade min tid men uppnådde inte målet. Det kan ha varit för att jag satt målet för högt eller inte tränade tillräckligt, eftersom jag inte gjort det här förut är det svårt att veta. Min kondition verkar ha blivit lite bättre, och det känns som att det var lättare att springa rundan v.42 än v.35.

2. Jag har inte märkt någon större skillnad annat än att tiden på Gunnesborundan förbättrades. Jag går inte på någon sport och springer vanligtvis inte så långa sträckor att det skulle märkas.

3. Min träningsmetod var främst att jogga en kort sträcka några gånger i veckan, antingen på fritiden eller i skolan. Något jag inte inkluderade i träningsdagboken var att jag cyklat till kulturskolan (i innerstaden) och tillbaka till Nöbbelöv tre gånger i veckan. 

4. Att skriva en träningsdagbok låter en hålla koll på hur och hur mycket man tränat och gör det lättare att reflektera över och förbättra sin träning. Den enda nackdelen är att det tar lite tid.

5. Jag har inte förändrat min träning under tiden eftersom jag inte såg någon anledning att göra det. 

6. Om man är vältränad kan man framför allt klara av mer fysiska uppgifter, men blir också inte utmattad lika snabbt, så att man kan klara av mer t.ex skolarbete och göra det bättre.

7. Ja, eftersom det är viktigt att vara vältränad och ha bra kondition.

8. Jag är ganska nöjd med orienteringsrundan. Vi tog oss fram enligt kartan, men sprang inte och fick alltså ingen särskilt snabb tid. Jag kan nog springa i alla fall en del av rundan och arbetar gärna med någon som också vill det nästa gång. 

Idrott och hälsa v. 35 - 42

Jag sprang på 16.20 minuter den 24 augusti. Jag sätter mitt mål på 14.50 (1.30 minuter snabbare)

Träningsdagbok:
V.35: Sprang 3 km på skolidrotten, tog en lång cykeltur
V.36: Sprang 2 km, sprang 3 km i skolan
V.37: Orienterade i Skrylle,
V.38: Sprang elljusspåret (2,2) km i Skrylle,
V.39: Sprang 2 km,
V.40: Sprang elljusspåret (2,2) km i Skrylle (igen), sprang 1 km
V.41: Sprang 1 km, var på spinningpass på friskis o svettis

Reflektion Idrott HT-14

Det viktigaste jag har lärt mig under terminen är att jag blivit bättre på höjdhopp. Jag lärde mig mer teknik under lektionen och fick några tips på hur jag kunde utveckla min teknik och bli bättre på det t.ex att lyfta benen och dra ifrån med hela kroppen.