Hinduismen s.203

3.

Hinduismen är idag världens äldsta levande religion och har funnits i tusentals år. Den uppstod omkring 1500 före kristus när folkgrupper som talade indoariska språk kom till indiska halvön, där Indien ligger idag. När de mötte de indiska folken som redan var bosatta på halvön blandades indiernas och indoariernas kultur, tankar och religioner och hinduismen uppstod. Men eftersom man inte lyckats tyda tidens skriftspråk vet man inte mycket om hur religionen såg ut från början. 

Hinduismen har ingen bestämd början och det finns ingen speciell organisation som håller ihop religionen, till skillnad från till exempel katolicismen som har en världsomspännande organisation med centrum i Vatikanen. Därför har hinduismen utvecklats olika från plats till plats. Religionens ålder och långa historia kan också vara en anledning till att den hunnit utvecklas och spridas till så många olika former och platser.

5.

a)

Samsara är namnet på följden av åderfödelser då själen förs över till en ny kropp när den gamla dör.

Karma är som en summa av de dåliga och goda dåd man gör i livet. Karman avgör vilken varelse man återföds som. Den som har dålig karma återföds som en lägre varelse medan den som har god karma blir något högre. 

Atman kallas djur-eller människosjälen som lever i varje levande varelse.

Brahman är världssjälen som besätter hela världen. 

Målet för en hindu är att bryta åderfödelsen så att atman blir en del av brahman, världssjälen. Det tillståndet kallas Moksha, som betyder befrielse eller frälsning.

b)

Atman är den mänskliga själen och är en del av brahman, själen av hela världen. Atman förs till en ny varelse när man dör och återföds. Var den tar vägen beror på karma. Goda dåd ger god karma, dåliga handlingar ger dålig karma. Hela systemet med åderfödelsen kallas samsara. Moksha är målet som uppnås genom att bryta samsara och förena sig med brahman.

c)

Det finns många likheter mellan hinduismen och andra religioner samt mellan hinduismen och generella teman som finns i många andra religioner.

Karman, till exempel, liknar de grundläggande tankarna som finns inom både kristendomen och islam om att människorna skall följa religionens regler och göra goda dåd eftersom man blir dömd efter hur man lever på jorden. Beroende på dåden i livet döms man till himmel eller helvete, vilket kan liknas med hinduismen där man återföds som en högre eller lägre varelse beroende på karman, som påverkas av dåliga och goda handlingar.

Tanken om liv efter döden är också central i många religioner. I hinduismen finns den i form av åderfödelsen (samsara) och till slut föreningen med världssjälen (moksha). I kristendomen och islam tror man att man efter livet på jorden får ett evigt liv i himlen eller helvetet. Skillnaden mellan de båda religionerna och hinduismen är att de kristna och till viss del muslimerna tror på att man har ett enda liv och sedan blir belönad eller bestraffad om man har gjort övervägande goda respektive dåliga dåd. Hinduerna tror att man är fast på jorden tills man förenas med världssjälen. 

Den hinduiska brahman, världssjälen, kan jämföras med den kristna guden. Brahman är ett väsen som lever i hela världen liksom den kristna guden är allseende och har makt över hela världen. På så sätt är moksha, att återförenas med världssjälen, ganska likt himlen som också är det slutgiltiga målet för religionens följare och där man får vistas tillsammans med gud i en evighet.

Idén om att människans och världen har en själ återfinns också i flera religioner. Till exempel inom de amerikanska naturreligionerna trodde man att allt i naturen, till exempel träd och djur, hade själar. Också i kristendomen tror man att det är själen som lämnar kroppen när man far till himlen.

6.

Hinduismens heliga skrifter berättar om flera olika ”vägar” som man kan gå för att bryta återfödelsen (samsara) och uppnå Moksha. De tre vanligaste vägarna kallas kärlekens, handlingens och kunskapens väg. 

Kärlekens väg går ut på att man visar sin kärlek till gudarna genom att tillbe dem vid gudsstatyerna i templen eller vid ett altare eller sjunga heliga sånger. Man ska också ha gudarna i sina tankar och på så sätt visa sin kärlek till dem. 

Handlingens väg handlar bland annat om att göra goda gärningar och hjälpa sina medmänniskor. Men man kan också gå handlingens väg genom att utföra sitt dagliga arbete väl. Andra sätt att gå den här vägen är att vallfärda till heliga platser och delta i ritualer. En sådan helig plats är staden Varanasi.

Kunskapens väg går man genom att och studera de heliga skrifterna för att förstå sambandet mellan atman och brahman. Man ska också meditera, vilket man gör genom att sitta stilla på en ostörd plats och noggrant kontrollera sin kropp och andning. De som övar på att meditera kan bli mycket skickliga på att kontrollera sin kropp och sin andning. Den här metoden kallas ibland för yoga. 

Den svåraste vägen tror jag är kunskapens väg eftersom den både kräver att man lägger ner mycket tid på att meditera och studera samt att man har stor disciplin över sin kropp. Den kräver tålamod och ihärdighet och man måste kunna förstå de heliga skrifterna. Om man lever efter kunskapens väg studerar man och lär sig nya saker hela livet. Den kräver därför både hårt arbete och tålamod livet ut.

Den lättaste tror jag är kärlekens väg, och detta är kanske anledningen till att den är så populär. Det kan vara en utmaning att komma in i rutiner med gudstjänster och ritualer och at lära sig hur man fokuserar sina tankar på gudarna på rätt sätt varje dag. Men när man har vant sig tror jag att den här vägen är mycket lätt att fortsätta med. Handlingens väg är lite svårare eftersom den konstant kräver att man arbetar hårt och gör goda gärningar.

12.

När indoarierna, den indoeuropeiska folkgrupp som kom till indiska halvön på 1500-talet f.Kr., bosatte sig i nordvästra Indien delade de in befolkningen i grupper. Systemet för indelningen finns än idag och kallas för kastsystemet. 

De fyra huvudsakliga grupperna, kasterna, var prästerna, som var ledare inom religionen, krigarna, som regerade i och försvarade samhället, bönderna och handelsmännen som arbetade och skötte handeln och till sist slavarna och tjänstefolket som var den lägsta samhällsgruppen och tjänade alla de andra. 

De infödda indierna hamnade för det mesta i den lägsta kasten medan indoarierna placerade sig högre upp. Att korsa mellan kasterna genom till exempel giftermål var otänkbart och när man föddes in i en kast var man fast i den livet ut. 

Kastväsendet innebär att människor redan vid födseln delas in i grupper som har olika mycket makt, rättigheter och anseende i samhället. Eftersom människorna inte gjort något för att förtjäna det förtryck eller de privilegier de blir tillägnade anser de flesta som ser det ur en icke-hinduisk synvinkel att systemet är orättvist. Därför finns det en rörelse som förespråkar att kastsystemet skall avskaffas så att alla kan födas och leva på lika villkor. 

Den grupp som är mest utsatt till följd av kastväsendet är de som inte har tilldelats någon kast, alltså de kastlösa. Av de som ser ner på de kastlösa kallas de ”de oberörbara” eftersom de utför de smutsigaste arbetena i samhället. Själva föredrar de att kalla sig ”daliter” (förtryckta) eftersom de anser att de inte får samma möjligheter som människorna i kasterna. De kastlösa är därför mycket måna om att avskaffa kastväsendet så att de kan få leva på lika villkor och är en stark röst i rörelsen mot kastväsendet.

Hinduismen är troligen anledningen till att kastsystemet vidmakthållits under en så lång tid och forfarande förespråkas. Enligt hinduismens läror återföds man som en ny varelse varje gång man dör. Vad man återföds som beror på karma, vilket i sin tur beror på hur väl man levde sitt förra liv. Därför tror många hinduer också på att vilken kast man föds i beror på hur flitig och god man varit i det förra livet. Om man tänker på det viset verkar inte kastväsendet orättvist utan mycket rättvist: man får precis det liv man förtjänat. Då ser man det hellre som orättvist om kastsystemet skulle avskaffas eftersom den som förtjänat ett bra liv då inte nödvändigtvis får det och den som förtjänat sämre livsvillkor får det bättre än vad han förtjänat.

14.

Kvinnor i Indien har problem med attityder som att kvinnor är mindre värda än män och att det är mindre önskvärt att ha en dotter än en son. 

Vissa grupper som förespråkar större rättigheter för kvinnor använder sig av berättelser om starka hinduiska gudinnor som Durga och Kali. Kanske kan de få större genomslag i samhället om de gör jämförelser med kvinnliga gudar som de flesta redan respekterar.

Kastlösa 

Religionen används ofta i Indien för att vidmakthålla kastsystemet och dess orättvisor. För den som tror på karma och reinkarnation är det självklart att de som föds i en kast har förtjänat det i sitt förra liv. Att avskaffa kastsystemet skulle då ge privilegier till de som inte förtjänar det och ta privilegier ifrån de som förtjänat det. Om man tror på återfödelsen tror man att alla har en chans att nå de höga kasten i ett annat liv. 

Vissa tror också att kastsystemet kommer ifrån gudarna och kan därför inte avskaffas. 

15.

Det finns ett visst intresse för hinduism och indisk kultur i västerlandet som manifesterar sig på flera olika vis. George Harrison från The Beatles fäste mycket uppmärksamhet på den indiska kulturen när han började intressera sig för indiska instrument och melodier som han sedan använde i bandets musik. Det ledde till att han start också började intressera sig för religion och meditation. Meditation är något som verkar fascinera och intressera många västerlänningar. George Harrison och resten av The Beatles träffade under sina resor en indisk vishetslärare vid namn Maharishi. Maharishi ledde en rörelse som kallades för Transcendental Meditation som blev mycket populär i västvärlden efter att den uppmärksammats av The Beatles. Transcendental Meditation går ut på att med hjälp av ett mantra och regelbunden meditation ta sig till ett ”högre tillstånd” i sina tankar. ”Transcend” betyder ungefär ”att stiga över”. Meditationen har sitt ursprung i den hinduiska indiska kulturen men Transcendental Meditation anser att deras meditation är förenlig med alla religioner.

Yoga är en liknande meditationsform som blivit mycket populär i väst. Den har dock utvecklats till att bli olik den hinduiska meditationen i Indien. Yoga i västvärlden används mest som ett sätt att träna kroppen till skillnad från i Indien där meditationen används för att utveckla ens tänkande och utforska spirituella frågor. Det är troligt att den utvecklats så eftersom de sekulära och icke-hinduiska västerlänningarna har mindre intresse för den spirituella aspekten av meditationen.

Intresset för de hinduiska sederna kan dock ha påverkat västerlandet på så sätt att man blivit mer medveten om den indiska kulturen eftersom den med hjälp av de här organisationerna och trenderna når och väcker intresse hos fler människor.

Geografi sida 54

2.

Förklara skillnaden mellan förnybara och ändliga naturresurser. 

Att en naturresurs är ändlig innebär att den kan ta slut till följd av att den förbrukas. 

Naturresurser kan vara råvaror som metall, trä och mineraler som används för till exempel tillverkning och byggande, eller energikällor. Energikällor förser samhället med energi för att driva olika tekniska apparater. Bland annat maskiner och transporter inom industrin samt värme och elektriska apparater i bostäder kräver energi. 

När det gäller energikällor är bland annat fossila bränslen ändliga. Kolet, oljan och naturgasen vi använder idag är fossila bränslen och har bildats under jorden under en mycket tidskrävande process och nybildas mycket långsamt. Världens reserver av fossila bränslen har därför ingen chans att återhämta sig snabbt nog för att hålla takten med hur snabbt de förbrukas. I oljans fall förväntas det komma en tidpunkt, ”Peak Oil”, när utvinnandet av olja inte längre kan öka på grund av att reserverna utarmats. En trolig konsekvens av det blir att poserna på oljeprodukter snabbt kommer att öka till följd av den minskande tillgången. En sådan situation vill man undvika genom att i tid ersätta de ändliga naturresurserna med förnybara naturresurser.

Kärnkraften är också en ändlig resurs eftersom den drivs med uran som grävts fram ur jorden. 

Förnybara naturresurser är resurser som det går att använda sig av utan att de tar slut. De flesta förnybara energikällor drivs av solen. Solkraft drivs direkt av solens strålar och vind- och vattenkraft av luft respektive vatten som satts i rörelse av solens värme. Till skillnad från till exempel kol- och oljekraft, där bränslet finns i naturliga reserver som långsamt dräneras, påverkas inte solen av vad den används till på jorden och kan därför användas så länge människor kan leva på jorden. En naturresurs kan också vara förnybar om den återhämtar sig i en takt som tillåter att den används utan att utarmas, till exempel jordbruksprodukter eller vilda frukter och djur, så länge de sköts på ett bra sätt.

  

4.

a) Vad menar vi med ”hållbar utveckling”?

Hållbar utveckling Innebär att man kan tillgodose dagens behov utan att orsaka problem för framtiden. Det handlar bland annat om att hitta energikällor som inte kommer att ta slut och att hantera avfall och utsläpp så att de inte orsakar problem för miljön.

b) Förklara hur ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet kan komma i konflikt med varandra. 

Ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet kan krocka med varandra till exempel när det gäller hur mark skall användas. En skog kan till exempel röjas för att ge plats åt en palmoljeplantering. Sådana kan dra in mycket pengar och skapa jobb, vilket gynnar både ekonomin och det sociala genom att människor får mer pengar och kan höja sin levnadsstandard. Å andra sidan betyder det att skogar försvinner, vilket kan leda till att djurarter försvagas och dör ut eftersom deras naturliga levnadsområde förstörs. Det kan i längden leda till att ekosystem rubbas, vilket kan få konsekvenser som överbefolkning av skadedjur till följd av att rovdjuren som jagar dem dör ut. Sådana förändringar kan ha förödande konsekvenser på ekonomin om den baseras mycket på odlade varor.

Ett sätt att vara mer miljövänlig är att använda ekologiska produkter som producerats med hänsyn till naturen. Ekologisk energi och ekologiska varor är i regel dyrare än andra alternativ. Det kan betyda att en ekonomi som fokuserar mycket på ekologi förlorar konkurrenskraft, vilket kan betyda att människorna i samhället blir fattigare och får en sämre levnadsstandard. Men levnadsstandarden skadas också om den ekologiska hållbarheten försummas. Olika utsläpp påverkar kvalitén på luft och vatten och bidrar till den globala uppvärmningen.

Om man minskar lönen för de som arbetar med att producera varor och tjänster kan ekonomin ta fart eftersom priserna på produkterna minskar. Det kan dock leda till fattigdom och ekonomisk obalans i samhället. Det gäller att betala ut bra löner så att människor får en bra levnadsstandard samtidigt som man åstadkommer konkurrenskraftiga priser. 

Ett hinder i utvecklingen är att ett land som vill ta hänsyn till både miljö och levnadsstandard kan ha svårt att konkurrera med de låga priserna hos en ekonomi som struntar i den sociala eller ekologiska hållbarheten. Det är vanligt att rika länder befinner sig i den situationen medan fattigare länder väljer att ignorera hållbarheten för att driva upp sin ekonomi. 

5. 

a. Varför har man infört begreppet ”ekologiskt fotavtryck”?

Det ekologiska fotavtrycket är ett sätt att upplysa folk om hur mycket naturresurser de förbrukar och påminna om att det finns ett problem med att man förbrukar för mycket resurser. 

b. Hur räknar man fram det ekologiska fotavtrycket?

Det ekologiska fotavtrycket är ytan som krävs för att förse en person eller ett land med produkter och resurser som mat, energi, bränsle och bostad och att hantera dess avfall och utsläpp. Det skall vara ett ungefärligt mått på hur mycket mark - till exempel skog eller åkrar - som krävs för att förse den konsumerande parten (personen eller samhället) med vad den förbrukar. 

c. En del av vårt ”ekologiska fotavtryck” finns i andra länder. Förklara innebörden i det påståendet.

Sedan industrialismen börjat minska i västvärlden har industrierna flyttat sig till fattigare delar av världen där arbetet är billigare eftersom människorna kräver mindre lön. Asien är en världsdel där det finns mycket industrier som exporterar inte minst till västliga länder som Sverige. Om det till exempel skövlas skog eller släpps ut miljöfarliga ämnen i Asien under tillverkningsprocessen av varor som ska exporteras till Sverige kan man säga att en del av Sveriges ekologiska fotavtryck då befinner sig i Asien. 

Det händer också att rika länder betalar fattigare länder för att hantera deras avfall, vilket ofta betyder att hanteringen blir dåligt genomförd vilket kan leda till miljöförstörelse.

Ett annat sätt på vilket Sveriges ekologiska fotavtryck kan befinna sig någon annanstans i världen är att vissa miljöfenomen är globala, i stället för lokala. Utsläpp av växthusgaser i Sverige kan bidra till miljöproblem som klimatförändringar i andra länder till följd av den globala uppvärmningen.

6. 

Varför bör andelen förnybara energikällor av världens energiproduktion öka och de icke förnybara energikällorna minska?

Idag är världens mest använda energikällor kol, olja och naturgas. Det är fossila, ändliga bränslen med negativa effekter på miljön. Att ersätta dem med förnybara energikällor skulle leda till att vi får ett mer hållbart samhälle. En fördel med en större andel förnybara naturresurser är att de inte kommer att ta slut. Kommande generationer kan bruka samma resurser utan att de utarmas. En annan fördel är att förnybara resurser i regel har mindre miljöpåverkan än de ändliga motsvarigheterna. Det betyder att jordens mark, ekosystem och atmosfär inte kommer att förstöras för framtidens människor. Med mer utvecklad teknik kommer man också att kunna utvinna mer energi från förnybara källor, vilket driver på utvecklingen. Om vi sparar energi kan vi också stödja den här utvecklingen genom att minska energibehovet och därigenom tillåta energi från förnybara källor att utgöra en större andel av energin. 

7. 

Kapitlet handlar om förnybara och icke förnybara resurser. De flesta vet att förnybara resurser är bättre för människor och miljö och att vi behöver gå över till att använda mer förnybara resurser. Men det är en långsam process.

a) Lista de fördelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.

Fördelen med geotermisk energi (energi som utvinns från värmen i jordens inre) är att det är enkelt att inrätta i till exempel ett mindre hus, och kan då förse hela bostaden med värme. Det kan vara fördelaktigt på platser dit fjärrvärme och elkablar är svåra att leda fram. Ett annat bra alternativ för energibehov utanför elnätet är solceller eller solfångare.

Biobränslen är ett utmärkt sätt att ta tillvara på energin i till exempel matrester och annat organiskt restavfall som annars skulle gå till spillo. En annan fördel är att koldioxidutsläppen från biobränslen som kommer från växter motsvarar den koldioxid som växten gjort om till syre genom fotosyntesen. Det betyder att koldioxidutsläppen för bränslet blir +/- 0. Eftersom ”energiskog”, skog som planteras för att avverkas och användas som biobränsle, kan planteras på de flesta platser på jorden blir transporten av bränslet ofta kort.

Vind-och vattenenergi har fördelen att de inte orsakar några som helst utsläpp.

b) Lista de nackdelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.

Den enda nackdelen med geotermisk energi är att det krävs lite energi för att pumpa upp den varma luften ur berggrunden.

Solenergin har nackdelen att den ger en begränsad effekt. Därför tar det ofta lång tid innan man tjänat ihop kostnaden av anläggningen.

Användandet av biobränslen kan vara skadligt eftersom det kan leda till att skogar skövlas. Det kan i sin tur bidra till växthuseffekten eller förstöra ekosystem genom att ta ifrån djuren deras naturliga levnadsmiljö. I fattiga områden där levnadsstandarden är låg är risken extra stor att man struntar i naturen till fördel för människorna.

Vindkraften har samma problem som solenergin med sin låga effekt. Kraftverken kan också utgöra en fara för fåglar och orsaka buller, vilket är ett problem om de ska stå nära bostäder. 

Vattenkraft kan ha en stor påverkan på ekosystem och natur. Vid ett vattenkraftverk skapas en damm mitt i ett vattendrag. Det betyder att det samlas stora massor vatten bakom kraftverket och att vattendraget framför torkas ut. Om kraftverket inte planeras ordentligt kan det leda till översvämningar och störningar i ekosystemen för djuren som lever i och omkring vattendraget. Vattenkraft fungerar inte heller överallt. Vattenkraften driv på principen att vatten som avdunstat från hav och sjöar landar på en hög punkt och sedan rinner ner till havsnivån. Därför lämpar sig inte platta områden som Danmark särskilt väl för vattenkraft.

Miljöhot

Växthuseffekten

Vad är det?

Växthuseffekten är uppvärmningseffekten som åstadkoms av solens strålar och jordens atmosfär. Växthuseffekten är både naturlig och viktig för att det ska kunna finnas liv på jorden. Utan den hade det varit betydligt mycket kallare. Men växthuseffekten kan också vara ett miljöproblem när den sätts i obalans på grund av mänskliga utsläpp. 

Orsaker

Växthuseffekten uppstår när solljus som kommit in i atmosfären, studsat på jordytan och nu är på väg ut reflekteras av gaser i atmosfären. Sådana gaser kallas växthusgaser och är mestadels vattenånga och koldioxid. Av dessa två är andelen vattenånga större, men det är koldioxiden som orsakar problemen. Anledningen till att växthuseffekten är ett problem är dock att koldioxidhalten håller på att bli för hög. Det är människans användning av fossila bränslen som ligger bakom förändringen. Sedan 1800-talet har man i mycket stor omfattning använt sig av bränslen som kol, olja och gas, vilka släpper ut koldioxid när de förbränns. Koldioxiden far ut i atmosfären och bidrar till växthuseffekten. 

Följder

Konsekvensen av att mer solstrålar reflekteras tillbaks tio jordytan är att klimatet blir varmare. Detta leder i sin tur att isar på jordytan börjar smälta. Smältande is betyder att stora volymer vatten lämnar land och flödar ut i havet. Detta kan leda till förhöjd havsnivå och översvämningar vid kustområden. Havsnivån väntas ha stigit mellan 10 och 80 cm år 2100. De stigande temperaturerna hotar också arter som lever i glaciärområden, till exempel isbjörnen. Den globala uppvärmningen, som effekten kallas, har också många negativa effekter för bland annat ekosystem och jordbruk. 

Åtgärder

Åtgärder för att minska växthuseffekten för att i sin tur stoppa den globala uppvärmningen görs och kan göras på individuell, nationell och internationell nivå. 

Individen kan välja varor med mindre transporter, spara på elektricitet och varmvatten i sitt eget hem och välja mer miljövänliga transportmedel i stället för personbilar, till exempel cykel eller kollektiv trafik (buss, tåg, tunnelbana etc.). Alla dessa produkter och tjänster släpper ut växthusgaser i produktion eller drift. Om konsumenten slutar köpa miljöovänliga produkter och tjänster kommer dessa att minska då det inte går att tjäna pengar på dem. 

Samhällen kan skriva lagar eller justera villkor för industrin för att skydda miljön. Exempel på sådana åtgärder är begränsningar på mängden utsläpp ett företag får göra, koldioxidskatter, investeringar i kollektivtrafik och kampanjer för miljövänliga produkter. 

Internationellt kan det göras avtal som binder länder att ta ansvar för sina koldioxidutsläpp och sätta upp mål för hur man önskar att den globala uppvärmningen ska bromsas. Till exempel gjordes ett sådant avtal i Paris 2016.

Ozonhål

Vad är det?

Gasen ozon finns i ozonlagret, ett skikt i jordens atmosfär som som ligger i bottnen av stratosfären, det andra lagret i atmosfären. Gasen i ozonlagret absorberar mycket av solens starka uv-strålning, som skulle vara skadlig för livsformerna på jorden om den hade nått jordytan. Ett ozonhål är ett område i ozonlagret där det råder underskott av ozon och ozonlagrets effekt därför begränsas.

Orsaker

Ozonhål uppstår mestadels på våren vid Antarktis. Försvagning av ozonlagret sker på grund av CFC-gaser som människan släpper ut. Ozonhalten i stratosfären minskar årligen med 3-4 procent per år. På Antarktis är effekten dock mycket större. Under den antarktiska vintern, när temperaturen sjunker under -78°C blidas moln av is och flera andra ämnen, förstärks effekten eftersom iskristallerna i molnen ger gaserna mer yta att reagera på. Sedan under våren sjunker ozonhalterna mellan 50 och ibland uppåt 90 procent. De gaser som orsakar ozonhålen finns i flera vanliga mänskliga produkter, till exempel kylskåp och frysar, brandsläckare och sprayflaskor. Handelsnamnet för CFC när det används som kylmedel är Freoner. Det kan släppas ut antingen när man använder en produkt eller om den hanteras felaktigt när man har slängt den. 

Följder

När ozonlagret försvagas släpps mer skadlig uv-strålning igenom till jordytan. Uv-strålningen är skadlig för jordens livsformer och kan hos människor ge bland annat hudcancer. Växter kan skadas och plankton kan minska. Sådana förändringar kan allvarligt störa ekosystemen på jorden, både på land och i havet.

Åtgärder

För att förhindra att ozonhål uppstår måste utsläppen av CFC minskas. Det finns alternativ utan CNC eller freoner till både kylskåp, sprayflaskor och brandsläckare. Man kan hjälpa till att stoppa ozonhålet och försvagningen av ozonlagret genom att köpa mer produkter utan freoner (CFC) och se till att de produkter man gör sig av med hanteras rätt.

Andra världskriget

1

Det första området som anslöt sig till Tyskland var Saarområdet 1935. Området var ockuperat av Frankrike efter första världskriget men det var bestämt i Versaillesfredens att invånarna skulle hålla en omröstning om vilket land de ville tillhöra. Invånarna var från början tyskar och därför slutade det med att 90% röstade för att återförenas med Tyskland. 

Året därefter började Hitler bryta mot flera bestämmelser i Versaillesfreden. Han stationerade trupper i Rheinland, rustade upp armén och införde allmän värnplikt. Detta bröt mot bestämmelser som skulle se till att Tyskland inte kunde starta ett krig igen. 1937 förklarade Hitler officiellt att Tyskland inte längre var bundet av Versaillesfreden.

Näst område som Hitler skulle ta kontroll över var Österrike. Landet hade efter första välrdskriget reducerats till bara de tyskspråkiga delarna och det fanns redan många som ville förenas med Tyskland. Detta var dock förbjudet i Versaillesfreden. I stället marscherade tyska soldater in i Österrike och tog makten med våld och med stöd av Österrikes nazistparti.

Tjeckoslovakien var ett land som gränsade till Tyskland och som hade skapats efter första världskriget. Det hade satts samman av flera olika länder och hade folkgrupperna tjecker, slovaker och tyskar. De flesta tyskarna levde i Sudetenland, som gränsade till Tyskland, och Hitler hade planer på en förening där också. Tyskland började sätta press på Tjeckoslovakien för att området skulle överlämnas. Tyskland möttes därför med representanter för Frankrike, Storbritannien och Italien i München 1938 för att förhandla om området. Tjeckoslovakien fick inte vara med på mötet. För att få de andra makterna att gå med på en överlämning av området sade man att Tyskland efter det inte hade några krav på andra områden. De europeiska ledarna kunde därför åka hem övertygade om att de räddat freden, men tvärtemot sitt löfte övertog Hitler i 1939 resten av Tjeckoslovakien. Den Tjeckiska delen blev ett så kallat protektorat och den slovakiska en Tysk lydstat, alltså var en egen stat men kontrollerade nästan helt och hållet av Tyskland.

Tyskland och Sovjetunionen var egentligen fiender. Deras ideologier och ledare pekade båda ut den andra som huvudfienden. Därför blev många förvånade när det slöts en non-aggressionspakt mellan länderna. Det innebar att de båda länderna lovade att inte gå till angrepp mot varandra. Det låg såklart i båda länders intressen att inte bli anfallna men för Tyskland var det också viktigt att inte hamna i ett tvåfrontskrig med både Sovjetunionen och de västliga europeiska makterna. Molotov-Ribbentrop-pakten, som fått sitt namn efter Tysklands och Sovjetunionens utrikesministrar, innehöll också en del som resten av världen inte visste om. I det här hemliga tillägget hade Sovjetunionen och Tyskland delat upp Östeuropa mellan sig. Tyskland kunde alltså erövra västra polen utan att riskera ett krig mot Sovjetunionen. 

5

Stalingrad blev vändpunkten för kriget mellan Tyskland och Sovjetunionen på östfronten, och kanske för hela kriget. Tyskarnas framryckning hade varit mycket framgångsrik och man var övertygad om att hela Sovjetunionen snart skulle kollapsa. Den tyska sjätte armen gick i 1942 till attack mot Stalingrad med hopp om att ett övertagande av staden, som bar samma namn som ledaren Stalin, skulle vara förödande för stridsmoralen i den sovjetiska armén. Direkt möttes de av starkt motstånd i form av hårda gatustrider i den sönderbombade staden. Sovjeternas lösning för att återta staden blev en kniptångsmanöver som skulle omringa den tyska armén. Man samlade styrkor strax utanför Stalingrad och i november gick man till attack. En snabb reträtt hade kunnat rädda den sjätte armén, men Hitler gav order om att man skulle stanna kvar och försvara till siste man. Samma månad började den Ryska vintern. Fordon och vapen frös och soldater led köldskador. Detta gjorde det ännu svårare för den instängda Tyska armén att försvara mot de ryska soldaterna vars vapen och klädnad var anpassade till kylan. Den ryska vintern hade också hjälpt till att försvara mot  invasioner från både Karl XIIs och Napoleons härar. Sjätte armén fick kapitulera och den Sovjetiska armén kunde utan betydligt motstånd rycka fram mot Berlin, där kriget skulle sluta 1945.

En liknande vändpunkt för den Nordafrikanska kampanjen är (andra) slaget vid el-Alamein. Den Tyska Afrikakåren hade under ledning av fältmarskalk Erwin Rommel trängt in på brittiskt område i Egypten och man hade siktet på Suezkanalen, som utgjorde en viktig brittisk transportlinje. Att skära av den skulle försvaga britterna och göra kriget i Afrika enklare för tyskarna. Men Afrikakåren hann aldrig fram till kanalen då de blev utsatta för en motattack vid hamnstaden el-Alamein. Britterna slog tillbaks med en attackstyrka som var dubbelt så stor som stadens Tyska försvarare. Tyskarna tvingades falla tillbaks mot öster och snart hade britterna kontroll över hela Nordafrika.

7

Vidkun Quisling var en Norsk politiker och ledare för nazistpartiet Nasjonal Samling i Norge. Hans namn har blivit ett ord för förrädare eftersom han hjälpte till med att överlämna Norge till Nazityskland och att styra det under den nazistiska ockupationen. Under hans styre avrättades många norrmän som ställde sig emot den nya regeringen. Efter Norges befrielse blev Quisling avrättad som förrädare och på grund av hans svek mot sitt land har hans namn blivit en symbol för förräderi.

8
Den sjunde december 1941 utsattes plötsligt den amerikanska flottbasen Pearl Harbor för ett flyganfall. Det var japan som låg bakom attacken. Japan hade på 30-talet erövrat stora delar av bland annat Kina men nu kände man sig hindrad av USA:s stilla havsflotta. Många fartyg och flygplan förstördes i attacken för att försvaga flottan. När hotet från USA mer eller mindre var ute ur bilden kunde man fortsätta med erövringen. Redan dagen efter attacken inleddes anfall mot flera mål i Ostasien. USA kunde förstås inte låta attacken gå obesvarad. Utöver att en mängd fordon förstördes dödades omkring 2 400 människor i attacken. USA förklarade krig mot Japan, vilket ledde till att Japans allierade Tysklans och Italien också förklarade krig mot USA. Den Amerikanska armén erövrar mer och mer av det av Japan ockuperade området söder om de Japanska öarna. 1944 hade USA fått kontroll över havet med hjälp av sin överlägsna flotta och flygvapen. 1945 var man så nära Japan att man skulle kunna inleda en invasion.

Men Japan hade fortfarande en två miljoner man stark armé att försvara sig med. De amerikanska ledarna bedömde att en invasion skulle bli lång och blodig. Samtidigt som kriget pågick hade man utvecklat ett nytt vapen som blev ett alternativ till invasionen för att få Japan att kapitulera: atombomben. De första provsprängningarna (mot icke levande mål) ägde rum på sommaren 1945. I april samma år dog president Roosevelt och det blev upp till hans efterträdare, Harry S Truman att fatta beslutet om man skulle använda atombomben eller inte. Han menade att många amerikanska soldaters liv skulle sparas, på bekostnad av den japanska civilbefolkningen. Den sjätte augusti 1945 släpptes den första atombomben på staden Hiroshima. En tredjedel av stadens befolkning på 300 000 dödades eller skadades. Många fick symptom av brännskador eller strålskador långt efter explosionen. Tre dagar senare släpps en liknande bomb mot staden Nagasaki. Den nya bomben var annorlunda konstruerad och man släppte den förmodligen för att testa vilken som gav bäst effekt. Den 15 augusti blev det officiellt att Japan gav upp och den sista konflikten i andra världskriget var över. 

9

Japan hade visat att man kunde driva ut de europeiska herrarna ur kolonierna i Asien. Till brittiska kolonier som Indien kom det tillbaks soldater som kämpat med britterna för att befria länder i Afrika och Europa. Många ville nu ha frihet i sina egna länder och en process som kallas avkolonisering började över hela världen. Det startades partier och rörelser i kolonierna och i många kolonier ledde detta till väpnade konflikter. Detta höll på under så gott som hela resten av 1900-talet. Idag finns det knappt några kolonier kvar.

12

Judarna har genom historien förföljts och i Europa kan det spåras ända tillbaks till medeltiden. Först förföljdes de för att de inte var kristna. På 1800-talet blev det vanligt att beskylla judar när det blev oroliga tider i ett land. Därför var det inte konstigt att man inte blev förvånad när Tyskland började skylla på judarna för att de förlorat första världskriget och för deras ekonomiska situation. Det kan också ha varit många som trodde på gamla historier om hur judarna var skyldiga till nöd och fattigdom och därför inte såg något fel med vad Tyskland gjorde. Många fick inte heller reda på eller vägrade tro på de värsta brotten som den Tyska regeringen begick. Attityder och idéer som uppmanar till våld eller avsky mot judarna brukar kallas för Antisemitism.

Fördjupningsarbete Afghansk-sovjetiska kriget

Orsaker

Det Afghansk-sovjetiska kriget började år 1979 som en konflikt mellan Sovjetunionen tillsammans med den kommunistiska afghanska regeringen emot Mujaheddingerillan. För att förstå varför konflikten uppstod måste man gå tillbaks till 50-talet då Sovjet för första gången började få inflytande i Afghanistan. På mitten av 50-talet började Afghanistans regering signalera att man ville ha militär och civil utvecklingshjälp av USA. Men när USA inte reagerade var det i stället Sovjetunionen som svarade. Förmodligen hoppades man på att genom samarbetet och hjälpen kunna påverka Afghanistan med sin kommunistiska ideologi. Det var också ett sådant resultat som man fick. 1978 störtades presidenten i Afghanistan av Afghanistans kommunistparti. Många officerare som utbildats i Sovjetunionen hjälpte till med statskuppen. Det bildas en regering som är mycket lik den i Sovjetunionen med ett enda kommunistiskt parti och femårsplaner för utvecklingen. Det nya systemet mötte stort motstånd, främst på landsbygden, då man upplevde det som ett hot mot det traditionella stamsamhället. Snart var det uppror i nästan hela landet. Den islamiska mujaheddingerillan låg bakom vissa av upproren och hamnade därför i krig med Afghanistans socialistiska regering. 

Genom stridigheter inom det kommunistiska partiet blev den sittande presidenten Nur Muhammad Taraki lönnmördad och ersatt med president Hafizullah Amin. Under Amins styre försämrades relationerna med Sovjetunionen. Sovjets ledare var misstänksamma mot Amin på grund av lönnmordet på Taraki och man etablerade kontakt med en annan politiker, Babrak Karmal, som man ville ersätta Amin med. 

Den huvudsakliga orsaken för Sovjets invasion av Afghanistan var att stödja regeringen i kampen mot Mujaheddin. Den andra var att man ville ersätta president Amin. Båda grundade sig i att man ville behålla sitt inflytande över Afghanistan och sprida sin ideologi. Det kan jämföras med Vietnamkriget, koreakriget och liknande konflikter under kalla kriget då Sovjetunionen stödde olika militära styrkor för att etablera eller behålla kommunistiskt styre runt om i världen.

Förlopp

Några dagar innan invasionen av Afghanistan tog sig Spetsnaz-trupper in i regeringsbyggnader i Kabul och mördade president Amin. 

Den 24 december 1979 invaderade Sovjetunionen med ungefär 100 000 man utrustade med toppmoderna vapen och fordon. Trots detta visade sig Mujahedingerillan mycket svår att slå ner. Trots sin teknologiska underlägsenhet hade gerillan övertaget. Mujaheddin hade ungefär dubbelt så stor styrka som sovjetarmén och man hade stöd av civilbefolkningen. Eftersom man upplevde det som att man försvarade sitt eget land och tro var stridsmoralen högre än hos de Sovjetiska soldaterna som inte hade några anknytningar till landet. Terrängen lämpade sig också väl för gerillakrigföring på så sätt att gerillan i små, rörliga grupper kunde anfalla den organiserade militären på dess flanker och svaga punkter i snabba anfall. Sådan taktik beror helt på att terrängen låter gerillan komma nära fiendearmén och överraska den. En annan orsak till Mujaheddins framgång var stödet från USA och flera andra länder. Bland annat CIA spenderade miljardtals dollar på vapen och utrustning till organisationen. Vissa historiker och militäranalytiker anser att krigets vändpunkt var när CIA försåg Mujaheddin med stinger-granatgevär så att de effektivt kunde skjuta ner de sovjetiska helikoptrarna. 

Under krigets förlopp kritiserades Sovjetunionens inblandning av många länder världen över, främst i den anti-kommunistiska västvärden och framför allt USA. Mycket av kritiken grundade sig i Sovjetunionens krigsbrott och dåliga behandling av civilbefolkningen och krigsfångar. När Michail Gorbatjov, ledaren i Sovjetunionen, ville förbättra relationerna med västvärlden blev det nödvändigt att sätta stopp för kriget. Sovjetunionens tillbakadragande från Afghanistan beslutades därför om i Genéveavtalen, en rad beslut och överenskommelser där bland annat en plan för tillbakadragandet lades fram. Även om de sovjetiska trupperna var borta fortsatte kriget mellan regimen och Mujaheddin, och följderna av kriget lever kvar än idag.

Följder

Regeringens fall

Mujaheddin hade inte varit med och förhandlat Géneveavtalen och fortsatte därför att strida efter Sovjetunionens tillbakadragande. Sovjeterna drog sig långsamt och strategiskt ur konflikten så att krigsbördan kunde överföras till den Afghanska regimen utan problem. Sovjeterna hjälpte också till med att strukturera om armén för att den skulle bli effektivare. Trots detta kunde regimen utan Sovjetiskt stöd inte behålla makten längre än till 1992. Alltså föll den socialistiska regeringen och ersattes av Mujaheddin. Det är möjligt att detta inte hade skett om inte Sovjetunionen retat upp upprorsmakarna och orsakat USA och flera andra länder att stödja dem.

Glasnost

Kriget hade inledningsvis försämrat relationerna mellan Sovjetunionen och USA och övriga västvärlden. Det hade bland annat införts sanktioner  och man hade bojkottat de olympiska spelen i Moskva. Men när Gorbatjov emot slutet av kriget införde Glasnost och Perestroika, en policy för öppenhet, bättre relationer med väst och större frihet i Sovjetunionen, blev det nödvändigt att dra ut trupperna ut Afghanistan. Målet med Glasnost och Perestroika var att vända den ekonomiska kollapsen i Sovjetunionen, och kriget och försvarsbudgeten tog mycket pengar från ekonomin. Tillbakadragandet blev ett steg emot större öppenhet och bättre relationer med omvärlden. 

Talibanerna och Al-Qaida

Afghanistan-sovjetiska kriget tros ha lagt grunden för talibanernas framväxt på så sätt att många av de miljontals Afghanska flyktingar som flytt till Pakistan utbildades i islamistiska madrasskolor där de kom i kontakt med olika islamistiska ideologier. Dessa elever tros ha bildat kärnan i Taliban-rörelsen som uppstod i kaoset efter regeringens fall 1992 och sedan tog makten 1996. 

En del av det utländska stödet för Mujaheddin var ett antal Arabiska frivilliga som reste till Afghanistan för att delta i kriget. Några av dessa var saudiern Usama bin Ladin och hans Al-Qaida. Efter kriget hade Al-Qaida etablerat sig och fortsatte att stödja Talibanerna ekonomiskt.

9/11 och afganistankriget

Den elfte september 2001 verkställde Al-Qaida den välkända attacken mot World Trade Center i USA, vilket resulterade i 3 000 amerikanska civilas död. Attentatet sågs som en attack mot det västliga samhället och utredare spårade terroristerna till Afghanistan, där USA och England gick till attack. Talibanerna beskyddade Al-Qaida och blev därför avsatta av den invaderande koalitionsstyrkan, vilket orsakade det pågående Afghanistankriget.

”Blowback”

Man talar ofta om att USA:s inblandning i Afghansk-sovjetiska kriget skulle ha försett anti-amerikanska islamister med vapen och pengar. Detta må ha varit fallet i Syrienkonflikten, men det finns dock inget belägg för att det hände i Afghanistan då Al-Qaida och de Arabiska volontärerna inte fick något stöd av USA och det inte vuxit fram någon terrororganisation från de USA-stödda Mujaheddin. 

Källor:

Världens historia, Bonniers publications

Världens Historia är en tidning avsedd att säljas och passa all publik. Tidningen har inget politiskt motiv och har därför troligen inte försökt vinkla artikeln på något sätt. 

Texten är anpassad till någon med begränsade förkunskaper och är därför inte särskilt djupgående. I Wikipediaartikeln framhävs olika tolkningar av olika historiker och experter och det framgår när något är spekulationer. I artikeln framställs händelseförloppet som enkelt och lineärt. Det är en nödvändig åtgärd för att göra texten enkel, men det kan betyda att något som bara är en teori framställs som fakta. 

Artikeln har ingen källhänvisning och jag vet därför inte var faktan kommer ifrån. Dock stämmer det som står i texten överens med de övriga två källorna. Om man jämför flera källor blir chansen mindre att de alla har felaktig information eller sprider disinfomation. Då kan man vara ganska säker på att den fakta som stämmer överens mellan källorna stämmer.

Wikipediaartikel, Soviet - Afghan war

Wikipediaartikeln har en mycket stor källhänvisning med hundratals punkter. Den skiljer på hårda fakta och slutsatser från experter. Det finns alltid en risk med wiki-artiklar som alla får ändra i, men i den här hänvisas alltid till källor och om någonting som skrivits saknar källa har andra användare förtydligat detta genom att lägga till [Citation needed]. Eftersom Wikipedia inte är 100% säkert är det bäst att jämföra med några andra källor. Faktan i artikeln stämmer överens med båda de andra källorna.

NE uppslagsbok 1989

Den här uppslagsboken publicerades 1989 och har därför inte perspektiv på konsekvenserna av kriget. Faktan stämmer dock överens med de övriga källorna.

Konsekvenserna av freden i Versailles

Versaillesfreden är fredsavtalet mellan Tyskland och första världskrigets segermakter som signerades 1919 i slottet Versailles i Paris. Ledarna för segermakterna hade samlats i staden och kommit överens om hur fredsavtalet skulle se ut. Resultatet blev en kompromiss av vad USA:s president Woodrow Wilson och de europeiska länderna Storbritannien, Frankrike och Italien ville. 

President Wilson ville ha stabil och långvarig fred och ville uppnå detta genom att organisationen Nationernas Förbund skulle övervaka freden. För de europeiska segermakterna var det viktigare att centralmakterna skulle betala skadestånd för kriget och att Tyskland skulle avrustas så att det inte kunde starta ett krig igen. Liknande freder slöts också i Paris med andra länder på den förlorande sidan.

Bland annat var villkoren på freden att Tyskland och de andra centralmakterna skulle betala det stora skadeståndet till ententen, Tyskland blev av med stora landområden i europa och blev av med sina kolonier, som sedan delades ut till England och Frankrike, Tyskland fick bara ha en minimal armé och att NF skulle bevaka världsfreden.

Men det fanns många problem med avtalet. Tyskland hade inte fått vara med och förhandla om villkoren och signerade det under hot om ockupation från ententens makter. Läget i Tyskland var dåligt: man kände sig förödmjukad och ekonomin var dålig. Den nya demokratiska regeringen hade folket emot sig eftersom den signerade fredsavtalet och fick skulden för situationen.

Tjeckoslovakien och Jugoslavien var två nya stater som bildades i samband med fredsavtalen. De bestod båda av flera olika folk och nationer, vilket innebär en stor konfliktrisk. Båda länderna är upplösta idag.

Nationernas Förbund försvagades av att USA inte ville gå med i det. Kongressen röstade emot ett medlemskap i NF eftersom man inte ville ha mer att göra med omvärldens konflikter. 

Versaillesfreden sägs ha varit en av anledningarna till att andra världskriget började. Att förhållandena i Tyskland var så dåliga gjorde det lättare för Hitler, som lovade en lösning och erbjöd en syndabock, att komma till makten, och drev viljan att göra Tyskland lika stort och fritt som det var innan Versaillesfreden.

Det fanns få fördelar med freden, men en var att det blev mindre konkurrens på marknaden för de övriga länderna i Europa. Man kan också betänka att fredsavtalet ändå var ganska milt för sin tid och i jämförelse med freden i Brest-Litovsk, som tyskarna själva hade slutit med Ryssland på östfronten i första världskriget. 

Källor: Gleerups SO-bok, Wikipedia

Första världskrigets orsaker

Anledningen till att första världskriget bröt ut beskrivs oftast som ett samspel av flera olika faktorer. 

Imperialism (viljan att expandera sitt land genom att erövra främmande land) och kapprustning (att tävla om att ha den största militärmakten) är två faktorer som hänger ihop med varandra. De flesta stora länderna i Europa hade på den tiden kolonier långt borta i Afrika, Asien och Sydamerika. Då var det viktigt att ha en stor flotta för att kunna försvara sina kolonier. När Tysklands flotta började växa reagerade England, som då hade världens största flotta med att utöka sin egen. Så började en kapprustning mellan länderna. När ett land bygger upp sin militär kan det också väcka misstankar och skapa spänningar mellan sig självt och andra länder. 

En annan anledning till varför kriget startade, eller varför det nådde en så stor skala, är allianserna. I Europa fanns då två allianser: centralmakterna och ententen. När två länder ingår i en allians lover de att bistå varandra på olika sätt eller i olika scenarion. I det här fallet var det militära allianser som skulle hjälpa varandra ifall det blev krig. När kriget bröt ut, från början mellan Österrike-Ungern (centralmakterna) och Serbien (ententen), var deras allierade tvungna att ingripa och plötsligt stod länder som från början inte haft med konflikten att göra, såsom Tyskland och Frankrike, emot varandra. Allianserna ledde också till spänningar mellan varandra, vilket kan ha gjort det lättare för ett krig att bryta ut. 

Nästa faktor är nationalism. Nationalismen var stark vid den tiden och det var den som drev handlingen som utlöste kriget, dvs. skotten i Sarajevo. Gavrilo Princip, som beskrev sig själv som en Serbisk nationalist, hade skjutit Österrike-Ungerns kronprins Franz Ferdinand. Han gjorde detta för att han upplevde det som att Österrike-Ungern förtryckte Serbien och att Serbien behövde befriats. De båda länderna hade redan usla relationer och hade båda uttryckt sin vilja att förklara krig mot varandra. Österrike-Ungern utövade sin ekonomiska makt över Serbien genom att blockera deras export av fläskkött och landet hade tidigare erövrat Bosnien, där det bodde många serber. En nationalistisk idé är att ett folk som delar till exempel religion, traditioner osv. har rätt till sitt eget land, och därför hade också Serbien ambitioner att erövra Bosnien. Nationalism i ett redan enat land som Tyskland kan också leda till att man är mer benägen att gå ut i krig för sitt land och kan vara en drivkraft för Imperialismen.

Demokratin i Europa hade stora brister, till exempel var det mest den rika överklassen som fick rösta, och i inget av de stridande länderna hade kvinnor rösträtt. Flera länder hade monarker som inte var folkvalda. Detta betydde att många av de som skulle gå ut i kriget inte var med och bestämde, vilket betydde att man inte behövde ta hänsyn till vad de tyckte om besluten. Men även om kriget hade många motståndare fanns det mycket stöd för det bland folken. Nationalismen var som sagt utbredd och det ansågs rätt att riskera sitt liv och dö för sitt land. Några av de som levde på den tiden berättar att man hade blivit trött och uttråkad på freden och att man tyckte att kriget var spännande för att man fick känna sig behövd och viktig. Man visste inte hur långdraget och dödligt kriget skulle bli. När det senaste kriget slutade på 1800-talet fanns inte kulsprutor, gas eller framför allt skyttegravar, som gjorde första världskriget till vad det var. Regeringarna hade också sagt att kriget skulle vara över på under ett år.

Landanalys – ett rikt och ett fattigt land

Schweiz och Moçambique

Geografiska fakta
Schweiz ligger i centrala Europa, har en areal av 41 285 kvadratkilometer och har ingen kust. Ungefär halva landet är täckt med alper. Moçambique har kust längs hela östra sidan av landet.

Arealen är 799 380 kvadratkilometer.

Schweiz har 8 239 000 invånare och har en kristen majoritet med 75-85% kristna (både katoliker och protestanter). Moçambique har 27 122 000 invånare och har också en kristen majoritet, men det finns också muslimska och etnoreligiösa grupper.

Biomerna i Moçambique är tropiska och subtropiska slätter, savanner, buskmark samt regnskogar och torrskogar vid kusten. Det finns också mindre områden med mangroveträsk vid vattnet. Där finns mer exploaterade skogar och odlad mark än i Schweiz, som består mest av tempererad löv-, bland- och barrskog. Båda länderna har stora skogsområden.

Befolkningsdata

Schweiz har en årlig befolkningstillväxt på 1,2% jämfört med Moçambiques 2,4%. Detta är trots att Moçambique har en utvandring av - 2.02 per 1 000 människor och en spädbarnsdödlighet på 57 per 1 000 levande födda (Schweiz: + 5.43 invandring och 4/ 1000 spädbarnsdödlighet).

I Moçambique föds 38.83 per 1 000 människor och 12.34 av 1 000 dör, jämfört med Schweiz som har både mindre dödstal och betydligt mindre födelsetal: 8.1/1 000 respektive 10.48/1 000.

Utbildning, hälsa och sjukvård

I Schweiz och Moçambique börjar 99,5 respektive 89,8% skolan. Trots att talen är ganska nära varandra är läskunnighetessiffrorna i länderna helt olika med 99% i Schweiz och 50,6% i Moçambique.

Det finns en högre andel läskunniga unga (15-25) män än kvinnor i Moçambique (79.8 mot 56.5%), vilket tyder på att det finns ojämlikheter i vilka förutsättningar pojkar och flickor har för att få börja eller fortsätta i skolan. Det syns också att fler unga är läskunniga än det nationella genomsnittet, vilket tyder på att utbildningen har utvecklats sedan de äldre generationerna var i skolålder. Detta är anledningen till att läskunnigheten är så olika trots att nästan lika många börjar skolan.

Det finns stora skillnader i antalet läkare i länderna. I Schweiz finns 4 läkare per 1 000 människor och i Moçambique finns det under 0,1. Det är alltså mycket lättare för en schweizare att skaffa en läkare än en moçambiqan. Antalet människor som lever med HIV/AIDS skiljer sig också. i Schweiz är det mellan mellan 16 och 27 tusen och i Moçambique är det 1 600 000 varav 180 000 är barn. 

Ekonomi och näringsliv

Den Schweiziska BNP:n per capita är $43 370 och den Moçambiqanska är $1 085. Schweiz tjänar $296 miljarder på export årligen. De huvudsakliga exportvarorna är guld, medicin, blod och klockor. man importerar guld, medicin, bilar, smycken och blod med et värde av 281 miljarder dollar. Här exporterar man mer an vad som importeras, alltså tjänar man mer pengar än vad man spenderar. I Moçambique är det tvärt om med en årlig export på $7.27 miljarder och import på $10.3 miljarder. Det exporteras aluminium (rått och i tackor), petroleum och koks och importeras petroleum, aluminium, järn o stål, bilar och telefoner.

HDI – mänskligt utvecklingsindex

Schweiz ligger tredje först i HDI med 0.93 poäng och Moçambique, med 0.416, ligger på 180:e plats.

Slutsatser
Schweiz visar många kännetecken på ett rikt land. Det har en utvecklad industri som producerar varor som i sin tur genererar pengar. Alla medborgare går i skolan oavsett kön, klass etc. och nästan alla kan läsa och skriva. Man har också väl fungerande sjukvård som ser till att befolkningen mår bra och kan arbeta och gå i skolan. Moçambique visar många kännetecken för ett fattigt land, till exempel få läkare, låg läskunnighet, mycket jordbruk och utbredda sjukdomar, men också på att det är på väg uppåt. Unga får mer utbildning än tidigare, vilket kan leda till att arbetsplatser och industri utvecklas då det finns mycket kompetent arbetskraft. Större industri leder i sin tur till att landet blir rikare och kan vidareutveckla utbildning, industri och sjukvård. Ett resultat av en bättre ekonomi är att människor får bättre levnadsstandard. Utan sjukdom och utmattande arbete lever man längre, med bättre ekonomi och välfärd kan man få större inkomster att leva på. Med mer pengar i samhället kan man hålla renlighet och mat till en högre standard så att invånarna får bättre hälsa. Detta är anledningen till att Schweiz är så högt upp i HDI-rankningen och Moçambique fortfarande är långt nere. 

Etik och moral

Ska man tala om för läraren att någon fuskar på ett prov?

Ja (konsekvensetik): Ja, eftersom han borde lära sig att sluta fuska och han ska få en rättvis bedömning.

Nej (konsekvensetik): Nej, eftersom man kan få ett dåligt rykte i klassen eller dålig relation med personen.

Ja (pliktetik): Ja, eftersom man alltid ska tala om när när någon gör fel.

Nej (pliktetik): Nej, eftersom man inte ska skvallra på någon.

Ska man svara ärligt att man tycker att kompisens tröja är ful?

Ja (konsekvensetik): Ja, eftersom man kan hjälpa kompisen till ett mer ”resonabelt” klädval.

Nej (konsekvensetik): Nej, eftersom kompisen kan bli upprörd.

Ja (pliktetik): Ja, eftersom man ska vara ärlig med vad man tycker.

Nej (pliktetik): Nej, eftersom man ska låta kompisen välja vilka kläder han vill.

Ska de som inte samlat ihop pengar få följa med på tränings­­läg­ret nästa sommar?

Ja (konsekvensetik): Ja, eftersom personen kan känna sig utanför eller bli ledsen annars.

Nej (konsekvensetik): Nej, eftersom det inte belönas att vara med och samla in pengar så att mindre folk gör det nästa gång.

Ja (pliktetik): Ja, eftersom det är orättvist att utesluta någon från lägret.

Nej (pliktetik): Nej, eftersom det är orättvist att de som inte hjälpt till får följa med.

Ska man ge pengar till någon som tigger på gatan?

Ja (konsekvensetik): Ja, eftersom 

Nej (konsekvensetik): Nej, eftersom om tiggeriet inte lönar sig för honom så blir han tvungen att hitta ett mer hållbart sätt att försörja sig.

Ja (pliktetik): Ja, eftersom man ska hjälpa andra.

Nej (pliktetik): Nej, eftersom man inte ska stödja tiggeri.

S.142

2. Om man försvarar kompisen kan han framstå som oförmögen att försvara sig själv och bli sedd ned på eller få sämre självförtroende på grund av det. Å andra sidan är det ju en riktig tjänst om man med sitt inlägg får mobbarna att lämna honom i fred och det blir oavsett troligen bättre än om man bara lämnar honom och låter det fortsätta.

4. Med att ta ansvar menas att man tar hand om de uppgifter som man tillförlitats eller måste ta hand om. Att få ansvar är att mann får något som man måste ta ansvar för, till exempel om man skaffar ett husdjur får man ansvaret att ta hand om det. Att ha ansvar är att vara i en position där man måste ta ansvar, till exempel har man som hundägare ansvar för sin hund.

5. De tre monoteistiska världsreligionerna är ense om att gud har all makt men samtidigt ger människan friheten och ansvaret att välja mellan gott och ont. Dock anser kristendomen att människor av naturen är onda och måste söka förlåtelse hos Gud. I antikens Grekland trodde man att ödet var förutbestämt och alltså att man inte bar ansvaret för sina handlingar. Men det fanns också de som talade om att man bestämde över sina egna handlingar och att man kunde höra ett slags inre röst (samvetet). Andra moderna filosofer menar att frihet och därmed ansvar är ofrånkomligt i och med att man lever, att man är "dömd till frihet".

7. Deras syn är bra eftersom det alltid krävs en insats från individen om han ska sluta dricka, oavsett vilken hjälp han får. Dock hjälper det så klart att få hjälp med sina problem, och det kan vara mycket svårt för vissa att sluta helt själva. Alltså finns det också en del ansvar hos personens omgivning.

8. Det största ansvaret ligger på konsumenten. Det är konsumenterna som bestämmer över efterfrågan på produkter. Om konsumenterna vägrar köpa produkter som inte är miljövänliga kan tillverkarna inte fortsätta med att producera den eftersom de förlorar pengar på det. Alltså behöver producenten knappt ta ansvar för miljön så länge konsumenten gör det. Ytterligare ansvar ligger på försäljaren att göra det tydligt för konsumenten vad som är till exempel miljövänligt och att inte sätta låga priser på eller annonsera om miljöovönliga produkter så att det skapas en stor efterfrågan på sådana.

10. 

S.220

1. Dygd är ett gammalt ord som betyder ungefär "god egenskap". Förr kunde det vara att man följer normer och regler som uppfattades som goda och rättfärdiga i samhället. Men i den moderna dygdetiken betyder dygd snarare att göra goda gärningar och vara en god människa. Dygdetiker menar att man måste utveckla sina personliga egenskaper för att kunna fatta goda beslut i vardagen. Aristoteles, en grekisk filosof, menade att det fanns elva olika egenskaper som man måste utveckla genom att varken ignorera eller överdriva dem. Till exempel ska man vara generös, men man kan inte ge bort så mycket till andra att man själv far illa och inte kan fortsätta med det. Man ska vara trevlig, men man måste också låta andra veta när de gör fel. I stället för att fokusera på att lösa enskilda val och problem fokuserar dykdetiken på att utvecka personer och deras egenskaper så att man sedan kan göra bra val.

7. Någons identitet är vem den persoen är - alltså en blandning av massor av olika aspekter av en person, till exempel yrke, familj, nationalitet eller åsikter på saker och ting. Eftersom det skulle vara nästan nästan att göra en sammanställning av allt detta brukar man tala om olika delar som yrkesidentiteter: vilket yrke man har och vilkan maktpositiona man har i yrket, vilkat kan bestämma vilken samhällsklass man tillhör, släktrelationer: Vem man uppfostrats av, är gift med eller andra relationer och sexuella identiteter: vem man vill ha kärleksrelationer till.

8. Annat än heterosexuell kan man vara homosexuell, dvs. bli attraherad av personer med samma kön, bisexuell, dvs. bli attraherad av personer av båda könen, transsexuell, dvs att uppleva att man är av ett annat kön än vad man föddes som, och queer, dvs att man inte vill identifiera sig som något av de tidigare nämnda alternativen och kanske som inget av dem eller något helt annat. Homosexuella, bisexuella, transsexuella och queeridentiteter samlas alla under förkortningen HBTQ. Man kan också vara asexuell, alltså inte bli attraherad av någon.

9. Uppfattningar kring kärlek och sexualitet inom religionerna var väldigt sträng förr i tiden, när det var vanligare att tolka heliga skrifter precis som det står i dem. De flesta heliga skrifter och religioner var förr emot homosexualitet, sex utanför äktenskap och liknande avvikningar från normerna. Dock var judendomens och islams uppfattningar lite mer ... än kristendomens när det kommer till vanlig sexualitet och uppmanade sina följare och präster att skaffa barn. Kristendomen ansåg att människor inte skulle ägna sig åt kärlek och sexualitet och krävde av sina präster att de skulle leva i celibat, dvs. sexuell avhållsamhet. Nuförtiden har man börjat tolka religionernas budskap på andra sätt för att de ska fungera med det moderna samhället, men det finns fortfarande många som har kvar de gamla synerna på till exempel homosexuella.2

10. 

11. De två polyteistiska världsreligionerna tror på reinkarnation, alltså att det finns liv efter döden i form av nytt liv på jorden. De tre monoteistiska världsreligionerna tror på evigt liv i himlen eller straff i helvetet efter döden. I båda synerna på döden är målet att leva gott för att få fördelar i dödsriket eller det nya livet. I hinduismen och buddhismen kan man bli en bättre varelse i nästa liv om man lever gott, och det ultiata måöet är att förena sig med världsalltet och sluta återfödas, Medan i de tre andra religionerna tror man att man får evig lycka i himlen eller evigt straff i helvetet beroende på hur man har levt.

12. De flesta icke-troende tror inte på något liv efter döden och fokuserar hellre på sitt liv på jorden i stället för att försöka leva gott och följa religiösa regler. I stället för att försöka komma till himlen kan icke-troende sträva efter att bli ihågkomna eller göra framsteg för eller föra vidare det de tror på. 

Industriella revolutionen

1. Den industriella revolutionen inleddes i 1700-talets England när jordbruket reformerades från att som tidigare dela ut tegar (små remsor i olika åkrar) till bönderna till att bönderna fick ha egna åkrar. Detta gjorde det också lättare för godsägare att köpa upp brukbar mark. Det gick också väldigt bra för företag som skötte transporter över atlanten, vilket gav ägarna mycket pengar att investera i industriföretag och nya uppfinningar som vävmaskiner och ångmaskiner, som kunde göra produktionen av till exempel yllekläder mycket mer effektiv. Ångmaskinen var en ny uppfinning som kunde ersätta mycket dyr mänsklig arbetskraft, men krävde samtidigt bränsle. Eftersom det inte fanns mycket skogar i England och det var dyrt med importer utvecklade man ett nytt bränsle: koks,som framställdes av stenkol, vilket skapade den nya industrin kolgruvorna. När man köpte upp mark som tidigare ägts av småbönder och började bedriva fårskötsel (som krävde mindre arbetskraft) fick man plötsligt många arbetslösa i landet. Dessa kunde dock få arbete i kolgruvorna, som krävde mycket arbetskraft.

Inlämningsuppgift - Franska revolutionen

1. Ja, det kan vara rätt att göra revolution för att till exempel införa störta en diktatur i landet eller på något annat sätt främja fred och mänskliga rättigheter, som i de båda revolutionerna vi har arbetat med. Det är inte rätt att göra revolution Något som ges exempel på i franska revolutionen, och också återses i nutidens revolutioner och inbördeskrig är vikten av att snabbt införa ett fungerande styrningssätt om man störtar en regering, så att inte makten går till någon som försöker utnyttja revolutionen för att själv få makten. Om det skulle hända kan det ofta bli lika illa eller sämre i landet än innan revolutionen. Robespierre till exempel inrättade trots att han kämpat för folkets frihet förföljelser av folket och Frankrikes problem löstes inte riktigt förrän han avsatts. Det är inte rätt att göra revolution av religiösa eller ideologiska anledningar. En revolution behövs bara i ett odemokratiskt land eftersom man i ett demokratiskt land alltid kan få igenom sina idéer utan våld, om en majoritet av folket håller med en.

2. Ja, jag tror att det kommer att bli många nya revolutioner i framtiden, främst i ofria länder i tredje världen, men också i länder med stora religiösa eller ideologiska oenigheter. Om det blir internationellt krig igen kan förtryck i ett erövrat land också leda till revolution. Jag kan inte tänka mig att det skulle finnas en framtid utan konflikter och skillnader i tankesätt, vilket alltid kan leda till förtryck och revolutioner. Om det fanns en tid utan konflikter i världen så skulle den ändå ta slut någon gång.

3. Den arabiska våren för några år sedan bestod av flera inbördeskrig/revolutioner där regeringar störtades. Många av revolutionerna ledde inte till ett slut på stridigheterna, utan väckte ilska hos andra grupper som den gamla regeringens anhängare eller andra religiösa grupper.
Krim- och Ukrainakonflikten kan kanske också kallas för en revolution eftersom Krim-halvön mot regler i Ukraina bestämt sig för att anslutas med Ryssland och att pro-ryska rebeller i resten av landet tar till vapen för att bryta sig loss.

Källkritik

1 1. Fakta: Framför inga åsikter annat än som fakta om vad människor tycker om artikeln i fråga.

   2. Åsikt: Innehåller någons personliga åsikter om invandring och främlingsfientlighet och om vad

       samhället gör fel.

   3. Åsikt: Texten lyfter fram fakta men blandar det med skribentens åsikter.

   4. Fakta: Texten innehåller bara fakta.

   5. Åsikt: Texten innehåller skribentens uppfattning om vad som händer.

2 Text 3: Tycker, som uttrycker att det är någons åsikt, dåligt, som är någons åsikt om något, och alla, som i det här fallet är en överdrift som visar att det inte kan vara någon faktatext.

3 En faktatext ska vara objektiv, framföra bara fakta med undantag av relevanta åsikter, helst ur alla perspektiv, och hålla sig till ämnet.

4 Man får skriva vad man vill så länge man inte (bland annat) kränker någon, publicerar information som äventyrar rikets säkerhet, skapar fientliga relationer med ett annat rike, publicerar information som skyddas av tystnadsplikt eller uppmanar till våldsbrott.

Civil olydnad

1. Man bordade det för att stoppa expeditionen till Arktis, som man trodde kunde orsaka oljeutsläpp.

2. En aktivist är någon som engagerar sig i något, ofta naturskydd, och utför aktiva uppgifter för sin sak, t.ex demonstrationer. 

3. Man har brutit sig in i laboratorier och befriat försöksdjur, bordat fartyg som i texten om civil olydnad och gömt papperslösa flyktingar. 

4:1. Sabotera valfångstfartyg - rättfärdigt eftersom det inte riktigt finns ett behov av produkterna från val.

     
4:2. Gömma papperslösa - något rättfärdigt eftersom gömda flyktingar ofta har en hyfsad livsstandard även om de måste gå gömda, men hade haft det bättre i ett land där de faktiskt fått asyl.

4:3. Blockera avfallstransporter från kärnkraftverk - eftersom det ändå måste lämnas någonstans är detta oproduktivt och korkat.

4:4. Hindra vapenexport - ej rättfärdigt eftersom det är viktigt att stödja myndigheter i länder som kämpar mot terrorgrupper, rebeller och liknande.

4:5. Släppa ut djur från laboratorier - ej rättfärdigt eftersom djurförsök kan vara viktiga för att läkemedel ska godkännas för användning.