Planering - vandring och tältning

När man ska göra en långvandring med övernattning i tält är det viktigt att tänka på var man sätter upp sitt tält, hur man ska packa och att planera vandringsrutten med hänsyn till hur långt man orkar gå på en dag.

Tältning
Man ska försöka hitta en plats med plan mark för att sätta upp sitt tält. Om det regnar eller är blött kan det vara bra att tälta på lite högre mark så att det inte samlas vatten vid tältet. Om det är varmt bör man tälta på en skuggig plats så att det inte blir för varmt. Det är också bra att slå upp sitt tält på en vindskyddad plats, till exempel vid en skog, och att placera det så att öppningen inte ligger i vinden. Detta hjälper att håll värmen och det blir lättare att sova på natten. Om det är snöigt bör man undvika bergssidor med uppenbar lavinfara, alltså om det liger mycket lös snö på den.

Packning
Det gäller att välja en bra ryggsäck och packa rätt för att vandringen ska bli lättare. En bra ryggsäck ska ha plats för allt du behöver och vara lätta att bära. Ett midjeband lägger vikten på höfterna iställetm för axlarna och gör det lättare att bära ryggsäcken, vilket gör att man kan vandra snabbare och längre innan man blir trött. Ett regnskydd ser till att sakerna i väskan inte blir blöta ifall det skulle börja regna och om ryggsäcken har fästen på utsidan kan du fästa stora saker som sovsäckar där i stället och lämna mer plats i ryggsäcken. Man ska packa saker som man behöver ta upp och ner mycket överst i ryggsäcken. Då behöver man inte rota runt bland alla sakerna för att ta fram dem, och på så sätt blir det kortare avbrott i vandringen.

Planera vandringsrutten
Man kan gå ungefär fem kilometer i timmen på en vanlig vandring, men om man har tung packning eller om terrängen är svår kan det gå lite långsammare. Man ska bestämma längden på sin vandring efter hur mycket tid man har på sig och hur snabbt man tror att man går, och man komma ihåg att ta tid för lunch, pauser och ihoppackning efter tältningen. Om du till exempel har 10 timmar på dig innan du ska slå upp ditt tält och du tror att du går i 3 kilometer i timmen kan du gå en sträcka på 30 kilometer. Minus en timmes lunchpaus, en timmes andra pauser och en timmes upp- eller ihoppackning kan du gå ungefär 21 kilometer.

Enligt allemansrätten får man tälta en natt på någon annans mark, så länge det inte är på jordbruksmark eller är störande nära någon bostad. Om man är ute i vildmarken, till exempel på fjället borde det varken finnas brukad mark eller bostäder i närheten, men om man vandrar på landet kan det vara bra att försäkra sig om att man inte bryter mot några av de här reglerna.

Tankar om filmen "allt för min syster"

Jag tycker inte att det är rätt att skaffa ett barn bara för att få "reservdelar" till någon som är sjuk. ''

Ibland kan det vara viktigare att ha ett bra liv än att försöka in i det sista att bota sjukdomen. Till exempel var det bra att Kate fick gå till stranden med sinn familj innan hon gick bort.

Jag tycker inte att man kan ta organ från små barn som inte förstår vad det innebär. Även om Anna gick med på det var hon för liten för att ta ett sådant beslut.

Growth mindset reading comprehension

1. The brain is similar to a muscle, it gets stronger if you train it.
2. The nerve cells (neurons) in the brain are connected to other nerve cells in a complicated network. When you learn new things, these connections multiply and get stronger.
3. The more you challenge your brain to learn, the more your brain cells grow.
4. The key to growing your brain is practice.
5. The more a person learns, the easier it gets to learn more things, because the brain gets stronger.

Dialog Seite 13

Svar till insändaren "Elevernas inställning som är problemet"

Jag håller inte med vad Sofia Ander skriver i sin insändare, "Elevernas inställning som är problemet". H'r skriver hon att eleverna i svenska skolor har en dålig attityd till skolan och att detta ligger bakom de fallande resultaten. Hon skriver att vissa påstår att anledningen är en brist på lärare och specialpedagoger och att om alla elever hade en bra inställning och arbetade hårt skulle det inte behövas mer resurser.

Visst har hon rätt i att elevernas inställning är långt ifrån perfekt, och i det ideala läget skulle alla göra sitt bästa och inte behöva någon speciell tillsyn. Men så kommer det aldrig att bli och har aldrig varit. Hon ger inga anledningar till varför elevernas attityd skulle ha försämrats i takt med resultaten.

Jag tror inte heller på lösningen som hon föreslår. Sofia skriver att förändringen måste ske i elevens hem och omgivning, till exempel genom att föräldrarna ska få eleven att förstå att han har tur som får gratis skolgång. Mer än så specificerar hon inte hur det skulle verkställas, och om det ens är möjligt skulle det kräva mycket forskning, kampanjning och ingrepp i elevernas omgivning.

Något som dock går att koppla samman med de fallande skolresultaten är skolans och lärarnas auktoritet, som minskat sedan 1960/talet i takt med att skolresultaten gick ner. Sofia tar själv upp flera problem som härstammar från dålig disciplin bland eleverna, till exempel elever som blir distraherade av telefoner och som är vana vid att allting ordnar sig oavsett vad de gör. Lärarna måste kunna eliminera distraktioner som telefoner och eleverna måste få veta när de gjort någonting rätt eller fel. Jag är själv högstadieelev och har erfarenheter av att man nästan helt kan komma undan utan att göra sina läxor, och det enda som motiverar en att arbeta är betyget, som ligger långt borta vid terminens slut.

I stället för att försöka ändra på elevernas instälning borde man fokusera på grundläggande saker som gör man det inte ger man bara mer utrymme åt elevernas dåliga attityd.

Pluggkoden avsnitt 1

1. Jag känner igen mig i att ibland glömma bort glosor och inte lägga tillräckligt med tid på skolarbetet.
2. Nej, jag vet inte hur andra sköter sitt skolarbete.
3. Jag kan ha användning av att repetera med längre och längre intervaller. De andra strategierna verkade lite för omständiga och var inte till något ämne som jag har problem med
4. När jag skriver en text brukar jag använd stödord med fakta och idéer. I övrigt har jag inte så mycket "strategier" i skolarbetet.

Konsekvenserna av freden i Versailles

Versaillesfreden är fredsavtalet mellan Tyskland och första världskrigets segermakter som signerades 1919 i slottet Versailles i Paris. Ledarna för segermakterna hade samlats i staden och kommit överens om hur fredsavtalet skulle se ut. Resultatet blev en kompromiss av vad USA:s president Woodrow Wilson och de europeiska länderna Storbritannien, Frankrike och Italien ville. 

President Wilson ville ha stabil och långvarig fred och ville uppnå detta genom att organisationen Nationernas Förbund skulle övervaka freden. För de europeiska segermakterna var det viktigare att centralmakterna skulle betala skadestånd för kriget och att Tyskland skulle avrustas så att det inte kunde starta ett krig igen. Liknande freder slöts också i Paris med andra länder på den förlorande sidan.

Bland annat var villkoren på freden att Tyskland och de andra centralmakterna skulle betala det stora skadeståndet till ententen, Tyskland blev av med stora landområden i europa och blev av med sina kolonier, som sedan delades ut till England och Frankrike, Tyskland fick bara ha en minimal armé och att NF skulle bevaka världsfreden.

Men det fanns många problem med avtalet. Tyskland hade inte fått vara med och förhandla om villkoren och signerade det under hot om ockupation från ententens makter. Läget i Tyskland var dåligt: man kände sig förödmjukad och ekonomin var dålig. Den nya demokratiska regeringen hade folket emot sig eftersom den signerade fredsavtalet och fick skulden för situationen.

Tjeckoslovakien och Jugoslavien var två nya stater som bildades i samband med fredsavtalen. De bestod båda av flera olika folk och nationer, vilket innebär en stor konfliktrisk. Båda länderna är upplösta idag.

Nationernas Förbund försvagades av att USA inte ville gå med i det. Kongressen röstade emot ett medlemskap i NF eftersom man inte ville ha mer att göra med omvärldens konflikter. 

Versaillesfreden sägs ha varit en av anledningarna till att andra världskriget började. Att förhållandena i Tyskland var så dåliga gjorde det lättare för Hitler, som lovade en lösning och erbjöd en syndabock, att komma till makten, och drev viljan att göra Tyskland lika stort och fritt som det var innan Versaillesfreden.

Det fanns få fördelar med freden, men en var att det blev mindre konkurrens på marknaden för de övriga länderna i Europa. Man kan också betänka att fredsavtalet ändå var ganska milt för sin tid och i jämförelse med freden i Brest-Litovsk, som tyskarna själva hade slutit med Ryssland på östfronten i första världskriget. 

Källor: Gleerups SO-bok, Wikipedia