Hinduismen s.203

3.

Hinduismen är idag världens äldsta levande religion och har funnits i tusentals år. Den uppstod omkring 1500 före kristus när folkgrupper som talade indoariska språk kom till indiska halvön, där Indien ligger idag. När de mötte de indiska folken som redan var bosatta på halvön blandades indiernas och indoariernas kultur, tankar och religioner och hinduismen uppstod. Men eftersom man inte lyckats tyda tidens skriftspråk vet man inte mycket om hur religionen såg ut från början. 

Hinduismen har ingen bestämd början och det finns ingen speciell organisation som håller ihop religionen, till skillnad från till exempel katolicismen som har en världsomspännande organisation med centrum i Vatikanen. Därför har hinduismen utvecklats olika från plats till plats. Religionens ålder och långa historia kan också vara en anledning till att den hunnit utvecklas och spridas till så många olika former och platser.

5.

a)

Samsara är namnet på följden av åderfödelser då själen förs över till en ny kropp när den gamla dör.

Karma är som en summa av de dåliga och goda dåd man gör i livet. Karman avgör vilken varelse man återföds som. Den som har dålig karma återföds som en lägre varelse medan den som har god karma blir något högre. 

Atman kallas djur-eller människosjälen som lever i varje levande varelse.

Brahman är världssjälen som besätter hela världen. 

Målet för en hindu är att bryta åderfödelsen så att atman blir en del av brahman, världssjälen. Det tillståndet kallas Moksha, som betyder befrielse eller frälsning.

b)

Atman är den mänskliga själen och är en del av brahman, själen av hela världen. Atman förs till en ny varelse när man dör och återföds. Var den tar vägen beror på karma. Goda dåd ger god karma, dåliga handlingar ger dålig karma. Hela systemet med åderfödelsen kallas samsara. Moksha är målet som uppnås genom att bryta samsara och förena sig med brahman.

c)

Det finns många likheter mellan hinduismen och andra religioner samt mellan hinduismen och generella teman som finns i många andra religioner.

Karman, till exempel, liknar de grundläggande tankarna som finns inom både kristendomen och islam om att människorna skall följa religionens regler och göra goda dåd eftersom man blir dömd efter hur man lever på jorden. Beroende på dåden i livet döms man till himmel eller helvete, vilket kan liknas med hinduismen där man återföds som en högre eller lägre varelse beroende på karman, som påverkas av dåliga och goda handlingar.

Tanken om liv efter döden är också central i många religioner. I hinduismen finns den i form av åderfödelsen (samsara) och till slut föreningen med världssjälen (moksha). I kristendomen och islam tror man att man efter livet på jorden får ett evigt liv i himlen eller helvetet. Skillnaden mellan de båda religionerna och hinduismen är att de kristna och till viss del muslimerna tror på att man har ett enda liv och sedan blir belönad eller bestraffad om man har gjort övervägande goda respektive dåliga dåd. Hinduerna tror att man är fast på jorden tills man förenas med världssjälen. 

Den hinduiska brahman, världssjälen, kan jämföras med den kristna guden. Brahman är ett väsen som lever i hela världen liksom den kristna guden är allseende och har makt över hela världen. På så sätt är moksha, att återförenas med världssjälen, ganska likt himlen som också är det slutgiltiga målet för religionens följare och där man får vistas tillsammans med gud i en evighet.

Idén om att människans och världen har en själ återfinns också i flera religioner. Till exempel inom de amerikanska naturreligionerna trodde man att allt i naturen, till exempel träd och djur, hade själar. Också i kristendomen tror man att det är själen som lämnar kroppen när man far till himlen.

6.

Hinduismens heliga skrifter berättar om flera olika ”vägar” som man kan gå för att bryta återfödelsen (samsara) och uppnå Moksha. De tre vanligaste vägarna kallas kärlekens, handlingens och kunskapens väg. 

Kärlekens väg går ut på att man visar sin kärlek till gudarna genom att tillbe dem vid gudsstatyerna i templen eller vid ett altare eller sjunga heliga sånger. Man ska också ha gudarna i sina tankar och på så sätt visa sin kärlek till dem. 

Handlingens väg handlar bland annat om att göra goda gärningar och hjälpa sina medmänniskor. Men man kan också gå handlingens väg genom att utföra sitt dagliga arbete väl. Andra sätt att gå den här vägen är att vallfärda till heliga platser och delta i ritualer. En sådan helig plats är staden Varanasi.

Kunskapens väg går man genom att och studera de heliga skrifterna för att förstå sambandet mellan atman och brahman. Man ska också meditera, vilket man gör genom att sitta stilla på en ostörd plats och noggrant kontrollera sin kropp och andning. De som övar på att meditera kan bli mycket skickliga på att kontrollera sin kropp och sin andning. Den här metoden kallas ibland för yoga. 

Den svåraste vägen tror jag är kunskapens väg eftersom den både kräver att man lägger ner mycket tid på att meditera och studera samt att man har stor disciplin över sin kropp. Den kräver tålamod och ihärdighet och man måste kunna förstå de heliga skrifterna. Om man lever efter kunskapens väg studerar man och lär sig nya saker hela livet. Den kräver därför både hårt arbete och tålamod livet ut.

Den lättaste tror jag är kärlekens väg, och detta är kanske anledningen till att den är så populär. Det kan vara en utmaning att komma in i rutiner med gudstjänster och ritualer och at lära sig hur man fokuserar sina tankar på gudarna på rätt sätt varje dag. Men när man har vant sig tror jag att den här vägen är mycket lätt att fortsätta med. Handlingens väg är lite svårare eftersom den konstant kräver att man arbetar hårt och gör goda gärningar.

12.

När indoarierna, den indoeuropeiska folkgrupp som kom till indiska halvön på 1500-talet f.Kr., bosatte sig i nordvästra Indien delade de in befolkningen i grupper. Systemet för indelningen finns än idag och kallas för kastsystemet. 

De fyra huvudsakliga grupperna, kasterna, var prästerna, som var ledare inom religionen, krigarna, som regerade i och försvarade samhället, bönderna och handelsmännen som arbetade och skötte handeln och till sist slavarna och tjänstefolket som var den lägsta samhällsgruppen och tjänade alla de andra. 

De infödda indierna hamnade för det mesta i den lägsta kasten medan indoarierna placerade sig högre upp. Att korsa mellan kasterna genom till exempel giftermål var otänkbart och när man föddes in i en kast var man fast i den livet ut. 

Kastväsendet innebär att människor redan vid födseln delas in i grupper som har olika mycket makt, rättigheter och anseende i samhället. Eftersom människorna inte gjort något för att förtjäna det förtryck eller de privilegier de blir tillägnade anser de flesta som ser det ur en icke-hinduisk synvinkel att systemet är orättvist. Därför finns det en rörelse som förespråkar att kastsystemet skall avskaffas så att alla kan födas och leva på lika villkor. 

Den grupp som är mest utsatt till följd av kastväsendet är de som inte har tilldelats någon kast, alltså de kastlösa. Av de som ser ner på de kastlösa kallas de ”de oberörbara” eftersom de utför de smutsigaste arbetena i samhället. Själva föredrar de att kalla sig ”daliter” (förtryckta) eftersom de anser att de inte får samma möjligheter som människorna i kasterna. De kastlösa är därför mycket måna om att avskaffa kastväsendet så att de kan få leva på lika villkor och är en stark röst i rörelsen mot kastväsendet.

Hinduismen är troligen anledningen till att kastsystemet vidmakthållits under en så lång tid och forfarande förespråkas. Enligt hinduismens läror återföds man som en ny varelse varje gång man dör. Vad man återföds som beror på karma, vilket i sin tur beror på hur väl man levde sitt förra liv. Därför tror många hinduer också på att vilken kast man föds i beror på hur flitig och god man varit i det förra livet. Om man tänker på det viset verkar inte kastväsendet orättvist utan mycket rättvist: man får precis det liv man förtjänat. Då ser man det hellre som orättvist om kastsystemet skulle avskaffas eftersom den som förtjänat ett bra liv då inte nödvändigtvis får det och den som förtjänat sämre livsvillkor får det bättre än vad han förtjänat.

14.

Kvinnor i Indien har problem med attityder som att kvinnor är mindre värda än män och att det är mindre önskvärt att ha en dotter än en son. 

Vissa grupper som förespråkar större rättigheter för kvinnor använder sig av berättelser om starka hinduiska gudinnor som Durga och Kali. Kanske kan de få större genomslag i samhället om de gör jämförelser med kvinnliga gudar som de flesta redan respekterar.

Kastlösa 

Religionen används ofta i Indien för att vidmakthålla kastsystemet och dess orättvisor. För den som tror på karma och reinkarnation är det självklart att de som föds i en kast har förtjänat det i sitt förra liv. Att avskaffa kastsystemet skulle då ge privilegier till de som inte förtjänar det och ta privilegier ifrån de som förtjänat det. Om man tror på återfödelsen tror man att alla har en chans att nå de höga kasten i ett annat liv. 

Vissa tror också att kastsystemet kommer ifrån gudarna och kan därför inte avskaffas. 

15.

Det finns ett visst intresse för hinduism och indisk kultur i västerlandet som manifesterar sig på flera olika vis. George Harrison från The Beatles fäste mycket uppmärksamhet på den indiska kulturen när han började intressera sig för indiska instrument och melodier som han sedan använde i bandets musik. Det ledde till att han start också började intressera sig för religion och meditation. Meditation är något som verkar fascinera och intressera många västerlänningar. George Harrison och resten av The Beatles träffade under sina resor en indisk vishetslärare vid namn Maharishi. Maharishi ledde en rörelse som kallades för Transcendental Meditation som blev mycket populär i västvärlden efter att den uppmärksammats av The Beatles. Transcendental Meditation går ut på att med hjälp av ett mantra och regelbunden meditation ta sig till ett ”högre tillstånd” i sina tankar. ”Transcend” betyder ungefär ”att stiga över”. Meditationen har sitt ursprung i den hinduiska indiska kulturen men Transcendental Meditation anser att deras meditation är förenlig med alla religioner.

Yoga är en liknande meditationsform som blivit mycket populär i väst. Den har dock utvecklats till att bli olik den hinduiska meditationen i Indien. Yoga i västvärlden används mest som ett sätt att träna kroppen till skillnad från i Indien där meditationen används för att utveckla ens tänkande och utforska spirituella frågor. Det är troligt att den utvecklats så eftersom de sekulära och icke-hinduiska västerlänningarna har mindre intresse för den spirituella aspekten av meditationen.

Intresset för de hinduiska sederna kan dock ha påverkat västerlandet på så sätt att man blivit mer medveten om den indiska kulturen eftersom den med hjälp av de här organisationerna och trenderna når och väcker intresse hos fler människor.

Kost och idrott

Maten man äter påverkar både prestationen under och resultaten efter idrott och träning. Både kostvanor (vad, hur mycket och hur ofta man äter) och näringstag i samband med idrotten påverkar resultaten. 

Ämnesomsättning betyder hur mycket näringsämnen som omsätts i kroppen och omvandlas till energi. Någon med en hög ämnesomsättning använder näringsämnen snabbare och behöver därför äta mer eller oftare. Ämnesomsättningen påverkas av kroppens storlek och sammansättning. Den som har en större kropp har också en större ämnesomsättning. Men om två personer har samma kroppsmassa men en har en högre andel muskelmassa så har den med större andelen muskelmassa den största ämnesomsättningen.

Ämnesomsättningen ökar också när man idrottar. En studie av landslagsskidåkare visar att 3600-4800 kcal/dygn för kvinnor och 6000-8300 kcal/dygn för män omsattes på en träningsdag till skillnad från det normala för en dag utan fysisk aktivitet, vilket är cirka 2000.

Behovet av de energigivande näringsämnena kolhydrater och fett ökar alltså när man idrottar. Det är viktigt att äta tillräckligt innan träning eftersom prestationsförmågan minskar ifall energin från näringen börjar ta slut. Fenomenet ”att springa in i väggen” beror på att de arbetande musklernas lager av glykogen, som bildas av kolhydrater i kroppen, tar slut. Då kan muskeln endast använda sig av fett som bränsle, vilket minskar prestationsförmågan. Om man förbrukar mer energi än man man tagit in kommer också musklerna att börja brytas ner för att försörja bland annat centrala nervsystemet. Forskning visar att glukos, ett annat ämne som kroppen använder för att lagra energi från kolhydrater, också är hjärnans enda energikälla i en normalsituation. Därför blir man trött om man förbrukar alla kolhydrater i kroppen genom träning. Att vara trött i hjärnan minskar förstås prestationsförmågan i moment som att förutspå och fånga en boll eller planera rörelser över en spelplan. Under långvarig träning är det en bra idé att ha med sig någonting som innehåller kolhydrater som man kan konsumera efter hand och uppehålla glukosnivån i blodet.

Protein är ett annat näringsämne som är viktigt när man idrottar. Musklerna i kroppen bryts ner under träning och protein används för att bygga upp dem igen. När proteinet konsumerats bryts det ner till aminosyror och används för att bygga upp olika vävnader i kroppen. För att musklernas massa ska öka måste de byggas upp snabbare än de bryts ner. Därför är det även viktigt att äta tillräckligt med proteinhaltig mat. Om man vill förbättra sin hälsa genom att förbränna mer kroppsfett är det en bra metod att öka sin muskelmassa genom styrketräning och tillräckligt proteinintag. Som sagt är muskel en vävnad som använder mycket energi och som ökar ämnesomsättningen och hjälper därför till att bryta ner kroppsfett.

Källa: Riksidrottsförbundet

Riksidrottsförbundet är en organisation som har i uppgift att stödja och företräda de flesta svenska idrottsorganisationer bland myndigheter och politiker. Riksidrottsförbundet arbetar också med strategier för finansiering och organisation i den svenska idrotten. Källan är en översikt av en mängd vetenskapliga studier från 2004-2009. Informationen är alltså hämtad direkt från studierapporterna och är inte beroende av någon annan källa. Jag tror inte att Riksidrottsförbundet heller har något att vinna på att publicera vilseledande information om hur kost relaterar till idrott. Jag tror inte heller att det finns någon annan med motiv att publicera falsk information under organisationens namn. För att garantera att faktan kommer från pålitliga källor kan man till och med begära ut studierapporterna från Riksidrottsförbundets kundtjänst.

Geografi sida 54

2.

Förklara skillnaden mellan förnybara och ändliga naturresurser. 

Att en naturresurs är ändlig innebär att den kan ta slut till följd av att den förbrukas. 

Naturresurser kan vara råvaror som metall, trä och mineraler som används för till exempel tillverkning och byggande, eller energikällor. Energikällor förser samhället med energi för att driva olika tekniska apparater. Bland annat maskiner och transporter inom industrin samt värme och elektriska apparater i bostäder kräver energi. 

När det gäller energikällor är bland annat fossila bränslen ändliga. Kolet, oljan och naturgasen vi använder idag är fossila bränslen och har bildats under jorden under en mycket tidskrävande process och nybildas mycket långsamt. Världens reserver av fossila bränslen har därför ingen chans att återhämta sig snabbt nog för att hålla takten med hur snabbt de förbrukas. I oljans fall förväntas det komma en tidpunkt, ”Peak Oil”, när utvinnandet av olja inte längre kan öka på grund av att reserverna utarmats. En trolig konsekvens av det blir att poserna på oljeprodukter snabbt kommer att öka till följd av den minskande tillgången. En sådan situation vill man undvika genom att i tid ersätta de ändliga naturresurserna med förnybara naturresurser.

Kärnkraften är också en ändlig resurs eftersom den drivs med uran som grävts fram ur jorden. 

Förnybara naturresurser är resurser som det går att använda sig av utan att de tar slut. De flesta förnybara energikällor drivs av solen. Solkraft drivs direkt av solens strålar och vind- och vattenkraft av luft respektive vatten som satts i rörelse av solens värme. Till skillnad från till exempel kol- och oljekraft, där bränslet finns i naturliga reserver som långsamt dräneras, påverkas inte solen av vad den används till på jorden och kan därför användas så länge människor kan leva på jorden. En naturresurs kan också vara förnybar om den återhämtar sig i en takt som tillåter att den används utan att utarmas, till exempel jordbruksprodukter eller vilda frukter och djur, så länge de sköts på ett bra sätt.

  

4.

a) Vad menar vi med ”hållbar utveckling”?

Hållbar utveckling Innebär att man kan tillgodose dagens behov utan att orsaka problem för framtiden. Det handlar bland annat om att hitta energikällor som inte kommer att ta slut och att hantera avfall och utsläpp så att de inte orsakar problem för miljön.

b) Förklara hur ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet kan komma i konflikt med varandra. 

Ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet kan krocka med varandra till exempel när det gäller hur mark skall användas. En skog kan till exempel röjas för att ge plats åt en palmoljeplantering. Sådana kan dra in mycket pengar och skapa jobb, vilket gynnar både ekonomin och det sociala genom att människor får mer pengar och kan höja sin levnadsstandard. Å andra sidan betyder det att skogar försvinner, vilket kan leda till att djurarter försvagas och dör ut eftersom deras naturliga levnadsområde förstörs. Det kan i längden leda till att ekosystem rubbas, vilket kan få konsekvenser som överbefolkning av skadedjur till följd av att rovdjuren som jagar dem dör ut. Sådana förändringar kan ha förödande konsekvenser på ekonomin om den baseras mycket på odlade varor.

Ett sätt att vara mer miljövänlig är att använda ekologiska produkter som producerats med hänsyn till naturen. Ekologisk energi och ekologiska varor är i regel dyrare än andra alternativ. Det kan betyda att en ekonomi som fokuserar mycket på ekologi förlorar konkurrenskraft, vilket kan betyda att människorna i samhället blir fattigare och får en sämre levnadsstandard. Men levnadsstandarden skadas också om den ekologiska hållbarheten försummas. Olika utsläpp påverkar kvalitén på luft och vatten och bidrar till den globala uppvärmningen.

Om man minskar lönen för de som arbetar med att producera varor och tjänster kan ekonomin ta fart eftersom priserna på produkterna minskar. Det kan dock leda till fattigdom och ekonomisk obalans i samhället. Det gäller att betala ut bra löner så att människor får en bra levnadsstandard samtidigt som man åstadkommer konkurrenskraftiga priser. 

Ett hinder i utvecklingen är att ett land som vill ta hänsyn till både miljö och levnadsstandard kan ha svårt att konkurrera med de låga priserna hos en ekonomi som struntar i den sociala eller ekologiska hållbarheten. Det är vanligt att rika länder befinner sig i den situationen medan fattigare länder väljer att ignorera hållbarheten för att driva upp sin ekonomi. 

5. 

a. Varför har man infört begreppet ”ekologiskt fotavtryck”?

Det ekologiska fotavtrycket är ett sätt att upplysa folk om hur mycket naturresurser de förbrukar och påminna om att det finns ett problem med att man förbrukar för mycket resurser. 

b. Hur räknar man fram det ekologiska fotavtrycket?

Det ekologiska fotavtrycket är ytan som krävs för att förse en person eller ett land med produkter och resurser som mat, energi, bränsle och bostad och att hantera dess avfall och utsläpp. Det skall vara ett ungefärligt mått på hur mycket mark - till exempel skog eller åkrar - som krävs för att förse den konsumerande parten (personen eller samhället) med vad den förbrukar. 

c. En del av vårt ”ekologiska fotavtryck” finns i andra länder. Förklara innebörden i det påståendet.

Sedan industrialismen börjat minska i västvärlden har industrierna flyttat sig till fattigare delar av världen där arbetet är billigare eftersom människorna kräver mindre lön. Asien är en världsdel där det finns mycket industrier som exporterar inte minst till västliga länder som Sverige. Om det till exempel skövlas skog eller släpps ut miljöfarliga ämnen i Asien under tillverkningsprocessen av varor som ska exporteras till Sverige kan man säga att en del av Sveriges ekologiska fotavtryck då befinner sig i Asien. 

Det händer också att rika länder betalar fattigare länder för att hantera deras avfall, vilket ofta betyder att hanteringen blir dåligt genomförd vilket kan leda till miljöförstörelse.

Ett annat sätt på vilket Sveriges ekologiska fotavtryck kan befinna sig någon annanstans i världen är att vissa miljöfenomen är globala, i stället för lokala. Utsläpp av växthusgaser i Sverige kan bidra till miljöproblem som klimatförändringar i andra länder till följd av den globala uppvärmningen.

6. 

Varför bör andelen förnybara energikällor av världens energiproduktion öka och de icke förnybara energikällorna minska?

Idag är världens mest använda energikällor kol, olja och naturgas. Det är fossila, ändliga bränslen med negativa effekter på miljön. Att ersätta dem med förnybara energikällor skulle leda till att vi får ett mer hållbart samhälle. En fördel med en större andel förnybara naturresurser är att de inte kommer att ta slut. Kommande generationer kan bruka samma resurser utan att de utarmas. En annan fördel är att förnybara resurser i regel har mindre miljöpåverkan än de ändliga motsvarigheterna. Det betyder att jordens mark, ekosystem och atmosfär inte kommer att förstöras för framtidens människor. Med mer utvecklad teknik kommer man också att kunna utvinna mer energi från förnybara källor, vilket driver på utvecklingen. Om vi sparar energi kan vi också stödja den här utvecklingen genom att minska energibehovet och därigenom tillåta energi från förnybara källor att utgöra en större andel av energin. 

7. 

Kapitlet handlar om förnybara och icke förnybara resurser. De flesta vet att förnybara resurser är bättre för människor och miljö och att vi behöver gå över till att använda mer förnybara resurser. Men det är en långsam process.

a) Lista de fördelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.

Fördelen med geotermisk energi (energi som utvinns från värmen i jordens inre) är att det är enkelt att inrätta i till exempel ett mindre hus, och kan då förse hela bostaden med värme. Det kan vara fördelaktigt på platser dit fjärrvärme och elkablar är svåra att leda fram. Ett annat bra alternativ för energibehov utanför elnätet är solceller eller solfångare.

Biobränslen är ett utmärkt sätt att ta tillvara på energin i till exempel matrester och annat organiskt restavfall som annars skulle gå till spillo. En annan fördel är att koldioxidutsläppen från biobränslen som kommer från växter motsvarar den koldioxid som växten gjort om till syre genom fotosyntesen. Det betyder att koldioxidutsläppen för bränslet blir +/- 0. Eftersom ”energiskog”, skog som planteras för att avverkas och användas som biobränsle, kan planteras på de flesta platser på jorden blir transporten av bränslet ofta kort.

Vind-och vattenenergi har fördelen att de inte orsakar några som helst utsläpp.

b) Lista de nackdelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.

Den enda nackdelen med geotermisk energi är att det krävs lite energi för att pumpa upp den varma luften ur berggrunden.

Solenergin har nackdelen att den ger en begränsad effekt. Därför tar det ofta lång tid innan man tjänat ihop kostnaden av anläggningen.

Användandet av biobränslen kan vara skadligt eftersom det kan leda till att skogar skövlas. Det kan i sin tur bidra till växthuseffekten eller förstöra ekosystem genom att ta ifrån djuren deras naturliga levnadsmiljö. I fattiga områden där levnadsstandarden är låg är risken extra stor att man struntar i naturen till fördel för människorna.

Vindkraften har samma problem som solenergin med sin låga effekt. Kraftverken kan också utgöra en fara för fåglar och orsaka buller, vilket är ett problem om de ska stå nära bostäder. 

Vattenkraft kan ha en stor påverkan på ekosystem och natur. Vid ett vattenkraftverk skapas en damm mitt i ett vattendrag. Det betyder att det samlas stora massor vatten bakom kraftverket och att vattendraget framför torkas ut. Om kraftverket inte planeras ordentligt kan det leda till översvämningar och störningar i ekosystemen för djuren som lever i och omkring vattendraget. Vattenkraft fungerar inte heller överallt. Vattenkraften driv på principen att vatten som avdunstat från hav och sjöar landar på en hög punkt och sedan rinner ner till havsnivån. Därför lämpar sig inte platta områden som Danmark särskilt väl för vattenkraft.

Spår i snön

Ingen kan väl diskrimineras av något så trivialt som snöröjning? Eller? Faktum är att det är just vad som händer. Och det händer här i Sverige, just nu. 

Som det ser ut nu prioriteras bilvägar alltid högst i snöröjningsprogrammet. Sedan cykelvägar. Och sist men absolut inte minst, alla trottoarer, gångbanor och trappor. Vad är detta för vansinne? Vem som helst kan ju förstå att det är lättare att köra genom tio centimeter snö än att promenera eller cykla. 

Nu undrar ni kanske vad detta har att göra med diskriminering. Jag kan väl inte mena att fotgängare är en diskriminerad grupp? Och det har ni rätt i, det är inte fotgängare i största allmänhet som diskrimineras, utan kvinnor. Och om man tänker efter lite blir det snart uppenbart att det är färdvägarna som domineras av män som tronar högst upp på prioriteringslistan. Statistiken visar att män utgör majoriteten av de som kör bil, medans kvinnor och äldre får halka på trottoarerna. Även vägar för kollektivtrafik, som också domineras av kvinnor, hamnar längre ner på listan. 

Vad är lösningen till detta? I alla fall två kommuner har redan antagit en feministisk snöröjningspolicy. Denna lägger om prioriteterna så att snöröjningen blir mer jämställd mellan båda könens föredragna transportsätt. Mer tid och resurser läggs på gångbanor och vägar för kollektivtrafik, vilket gynnar många kvinnor. 

Den här feministiska snöröjningen har hamnat i stormväder efter att Stockholms gator täcktes med snö av ett kraftigt snöoväder. Det tog inte lång tid innan man började peka finger på den nya policyn. Men faktum är att snöstormen råkade vara den värsta i Stockholm på hundra år. Det hade ingenting med det jämställda systemet att göra, utan hade kunnat ske oavsett, så länge inte snöröjningen hade överkapacitet de övriga 99 åren. 

Bara för att det kallas feministisk snöröjning betyder det inte att det bara gynnar kvinnor. Även män och äldre behöver säkra gångbanor, och det är förstås bra med ett samhälle där fler går och åker kollektivt. Att fler tvingas åka bil på avstånd som de skulle kunna gå eller åka kollektivt tjänar ingen på.

Spåren i snön är spåren efter patriarkatet. Är vi redo att äntligen förändra vår orättvisa snöröjning? 

Idrottsuppgift - Förebygga skador

1. Hur kan du minska skaderisken och göra aktiviteten säkrare för dig själv?

Uppvärmning är en viktig del i att förebygga skador. Genom uppvärmningen aktiveras kroppen på så sätt att cirkulationen förbättras, lederna smörjs och kan röra sig lättare och nervsystemet startas upp så att det bättre kan sända signaler till museerna. Det är bra att värma upp de rörelser och delar av kroppen som man ska använda under aktiviteten så att kroppen är förberedd på dem när aktiviteten börjar. Om man ger sig in i en aktivitet utan en förberedd kropp ökar risken att till exempel sträcka eller överbelasta en del av kroppen.

Om man börjar känna onaturliga smärtor eller plötsligt skadar sig i en del av kroppen ska man låta den vila en längre tid innan man försöker använda den igen. Om man anstränger en skadad kroppsdel kan skadan bli värre så att det tar ännu längre tid innan man kan fortsätta med aktiviteten.


2. Hur kan omgivningen, tex redskap, aktivitet, underlag mm påverka säkerhet och risker?

Det är viktigt att man använder rätt redskap i aktiviteten. Till exempel amerikansk fotboll eller fäktning har specialgjorda skydd som ska skydda spelaren från de skador som förekommer i spelet. Om man inte använder dessa är skaderisken hög.

Det är också viktigt att spelplanen är säker. Till exempel en hal plan kan leda till att man halkar och en plan med ojämn mark eller föremål i vägen kan leda till att man snubblar, speciellt i aktiviteter som bollsporter där man springer långa sträckor och fokuserar på bollen. Bra skor hjälper också till att förebygga sådana olyckor. Till exempel har fotbollsskor dubbar för att få bättre fäste på mjuk mark. I en gympasal gäller det att ha sulor med bra friktion.


3. Hur kan du genom ditt sätt att genomföra aktiviteten påverka säkerhet och risker både för dig själv och andra?

Under en aktivitet finns det mycket som en spelare kan göra för att förebygga skador. Skaderisken blir större om någon spelare inte förser reglerna för aktiviteten. Det blir då svårare för andra spelare att förutse vad spelaren kommer att göra och de flesta är inte förberedda på skadescenarion som bara kan uppkomma om reglerna inte följs och kan därför inte reagera i tid för att förhindra eller undvika en skada.

Något annat varje spelare bör göra är att hålla koll på var man själv, andra spelare och bollen/frisbeen etc. befinner sig för att förhindra att kollidera eller träffa någon annan med spelredskap.

Miljöhot

Växthuseffekten

Vad är det?

Växthuseffekten är uppvärmningseffekten som åstadkoms av solens strålar och jordens atmosfär. Växthuseffekten är både naturlig och viktig för att det ska kunna finnas liv på jorden. Utan den hade det varit betydligt mycket kallare. Men växthuseffekten kan också vara ett miljöproblem när den sätts i obalans på grund av mänskliga utsläpp. 

Orsaker

Växthuseffekten uppstår när solljus som kommit in i atmosfären, studsat på jordytan och nu är på väg ut reflekteras av gaser i atmosfären. Sådana gaser kallas växthusgaser och är mestadels vattenånga och koldioxid. Av dessa två är andelen vattenånga större, men det är koldioxiden som orsakar problemen. Anledningen till att växthuseffekten är ett problem är dock att koldioxidhalten håller på att bli för hög. Det är människans användning av fossila bränslen som ligger bakom förändringen. Sedan 1800-talet har man i mycket stor omfattning använt sig av bränslen som kol, olja och gas, vilka släpper ut koldioxid när de förbränns. Koldioxiden far ut i atmosfären och bidrar till växthuseffekten. 

Följder

Konsekvensen av att mer solstrålar reflekteras tillbaks tio jordytan är att klimatet blir varmare. Detta leder i sin tur att isar på jordytan börjar smälta. Smältande is betyder att stora volymer vatten lämnar land och flödar ut i havet. Detta kan leda till förhöjd havsnivå och översvämningar vid kustområden. Havsnivån väntas ha stigit mellan 10 och 80 cm år 2100. De stigande temperaturerna hotar också arter som lever i glaciärområden, till exempel isbjörnen. Den globala uppvärmningen, som effekten kallas, har också många negativa effekter för bland annat ekosystem och jordbruk. 

Åtgärder

Åtgärder för att minska växthuseffekten för att i sin tur stoppa den globala uppvärmningen görs och kan göras på individuell, nationell och internationell nivå. 

Individen kan välja varor med mindre transporter, spara på elektricitet och varmvatten i sitt eget hem och välja mer miljövänliga transportmedel i stället för personbilar, till exempel cykel eller kollektiv trafik (buss, tåg, tunnelbana etc.). Alla dessa produkter och tjänster släpper ut växthusgaser i produktion eller drift. Om konsumenten slutar köpa miljöovänliga produkter och tjänster kommer dessa att minska då det inte går att tjäna pengar på dem. 

Samhällen kan skriva lagar eller justera villkor för industrin för att skydda miljön. Exempel på sådana åtgärder är begränsningar på mängden utsläpp ett företag får göra, koldioxidskatter, investeringar i kollektivtrafik och kampanjer för miljövänliga produkter. 

Internationellt kan det göras avtal som binder länder att ta ansvar för sina koldioxidutsläpp och sätta upp mål för hur man önskar att den globala uppvärmningen ska bromsas. Till exempel gjordes ett sådant avtal i Paris 2016.

Ozonhål

Vad är det?

Gasen ozon finns i ozonlagret, ett skikt i jordens atmosfär som som ligger i bottnen av stratosfären, det andra lagret i atmosfären. Gasen i ozonlagret absorberar mycket av solens starka uv-strålning, som skulle vara skadlig för livsformerna på jorden om den hade nått jordytan. Ett ozonhål är ett område i ozonlagret där det råder underskott av ozon och ozonlagrets effekt därför begränsas.

Orsaker

Ozonhål uppstår mestadels på våren vid Antarktis. Försvagning av ozonlagret sker på grund av CFC-gaser som människan släpper ut. Ozonhalten i stratosfären minskar årligen med 3-4 procent per år. På Antarktis är effekten dock mycket större. Under den antarktiska vintern, när temperaturen sjunker under -78°C blidas moln av is och flera andra ämnen, förstärks effekten eftersom iskristallerna i molnen ger gaserna mer yta att reagera på. Sedan under våren sjunker ozonhalterna mellan 50 och ibland uppåt 90 procent. De gaser som orsakar ozonhålen finns i flera vanliga mänskliga produkter, till exempel kylskåp och frysar, brandsläckare och sprayflaskor. Handelsnamnet för CFC när det används som kylmedel är Freoner. Det kan släppas ut antingen när man använder en produkt eller om den hanteras felaktigt när man har slängt den. 

Följder

När ozonlagret försvagas släpps mer skadlig uv-strålning igenom till jordytan. Uv-strålningen är skadlig för jordens livsformer och kan hos människor ge bland annat hudcancer. Växter kan skadas och plankton kan minska. Sådana förändringar kan allvarligt störa ekosystemen på jorden, både på land och i havet.

Åtgärder

För att förhindra att ozonhål uppstår måste utsläppen av CFC minskas. Det finns alternativ utan CNC eller freoner till både kylskåp, sprayflaskor och brandsläckare. Man kan hjälpa till att stoppa ozonhålet och försvagningen av ozonlagret genom att köpa mer produkter utan freoner (CFC) och se till att de produkter man gör sig av med hanteras rätt.

Andra världskriget

1

Det första området som anslöt sig till Tyskland var Saarområdet 1935. Området var ockuperat av Frankrike efter första världskriget men det var bestämt i Versaillesfredens att invånarna skulle hålla en omröstning om vilket land de ville tillhöra. Invånarna var från början tyskar och därför slutade det med att 90% röstade för att återförenas med Tyskland. 

Året därefter började Hitler bryta mot flera bestämmelser i Versaillesfreden. Han stationerade trupper i Rheinland, rustade upp armén och införde allmän värnplikt. Detta bröt mot bestämmelser som skulle se till att Tyskland inte kunde starta ett krig igen. 1937 förklarade Hitler officiellt att Tyskland inte längre var bundet av Versaillesfreden.

Näst område som Hitler skulle ta kontroll över var Österrike. Landet hade efter första välrdskriget reducerats till bara de tyskspråkiga delarna och det fanns redan många som ville förenas med Tyskland. Detta var dock förbjudet i Versaillesfreden. I stället marscherade tyska soldater in i Österrike och tog makten med våld och med stöd av Österrikes nazistparti.

Tjeckoslovakien var ett land som gränsade till Tyskland och som hade skapats efter första världskriget. Det hade satts samman av flera olika länder och hade folkgrupperna tjecker, slovaker och tyskar. De flesta tyskarna levde i Sudetenland, som gränsade till Tyskland, och Hitler hade planer på en förening där också. Tyskland började sätta press på Tjeckoslovakien för att området skulle överlämnas. Tyskland möttes därför med representanter för Frankrike, Storbritannien och Italien i München 1938 för att förhandla om området. Tjeckoslovakien fick inte vara med på mötet. För att få de andra makterna att gå med på en överlämning av området sade man att Tyskland efter det inte hade några krav på andra områden. De europeiska ledarna kunde därför åka hem övertygade om att de räddat freden, men tvärtemot sitt löfte övertog Hitler i 1939 resten av Tjeckoslovakien. Den Tjeckiska delen blev ett så kallat protektorat och den slovakiska en Tysk lydstat, alltså var en egen stat men kontrollerade nästan helt och hållet av Tyskland.

Tyskland och Sovjetunionen var egentligen fiender. Deras ideologier och ledare pekade båda ut den andra som huvudfienden. Därför blev många förvånade när det slöts en non-aggressionspakt mellan länderna. Det innebar att de båda länderna lovade att inte gå till angrepp mot varandra. Det låg såklart i båda länders intressen att inte bli anfallna men för Tyskland var det också viktigt att inte hamna i ett tvåfrontskrig med både Sovjetunionen och de västliga europeiska makterna. Molotov-Ribbentrop-pakten, som fått sitt namn efter Tysklands och Sovjetunionens utrikesministrar, innehöll också en del som resten av världen inte visste om. I det här hemliga tillägget hade Sovjetunionen och Tyskland delat upp Östeuropa mellan sig. Tyskland kunde alltså erövra västra polen utan att riskera ett krig mot Sovjetunionen. 

5

Stalingrad blev vändpunkten för kriget mellan Tyskland och Sovjetunionen på östfronten, och kanske för hela kriget. Tyskarnas framryckning hade varit mycket framgångsrik och man var övertygad om att hela Sovjetunionen snart skulle kollapsa. Den tyska sjätte armen gick i 1942 till attack mot Stalingrad med hopp om att ett övertagande av staden, som bar samma namn som ledaren Stalin, skulle vara förödande för stridsmoralen i den sovjetiska armén. Direkt möttes de av starkt motstånd i form av hårda gatustrider i den sönderbombade staden. Sovjeternas lösning för att återta staden blev en kniptångsmanöver som skulle omringa den tyska armén. Man samlade styrkor strax utanför Stalingrad och i november gick man till attack. En snabb reträtt hade kunnat rädda den sjätte armén, men Hitler gav order om att man skulle stanna kvar och försvara till siste man. Samma månad började den Ryska vintern. Fordon och vapen frös och soldater led köldskador. Detta gjorde det ännu svårare för den instängda Tyska armén att försvara mot de ryska soldaterna vars vapen och klädnad var anpassade till kylan. Den ryska vintern hade också hjälpt till att försvara mot  invasioner från både Karl XIIs och Napoleons härar. Sjätte armén fick kapitulera och den Sovjetiska armén kunde utan betydligt motstånd rycka fram mot Berlin, där kriget skulle sluta 1945.

En liknande vändpunkt för den Nordafrikanska kampanjen är (andra) slaget vid el-Alamein. Den Tyska Afrikakåren hade under ledning av fältmarskalk Erwin Rommel trängt in på brittiskt område i Egypten och man hade siktet på Suezkanalen, som utgjorde en viktig brittisk transportlinje. Att skära av den skulle försvaga britterna och göra kriget i Afrika enklare för tyskarna. Men Afrikakåren hann aldrig fram till kanalen då de blev utsatta för en motattack vid hamnstaden el-Alamein. Britterna slog tillbaks med en attackstyrka som var dubbelt så stor som stadens Tyska försvarare. Tyskarna tvingades falla tillbaks mot öster och snart hade britterna kontroll över hela Nordafrika.

7

Vidkun Quisling var en Norsk politiker och ledare för nazistpartiet Nasjonal Samling i Norge. Hans namn har blivit ett ord för förrädare eftersom han hjälpte till med att överlämna Norge till Nazityskland och att styra det under den nazistiska ockupationen. Under hans styre avrättades många norrmän som ställde sig emot den nya regeringen. Efter Norges befrielse blev Quisling avrättad som förrädare och på grund av hans svek mot sitt land har hans namn blivit en symbol för förräderi.

8
Den sjunde december 1941 utsattes plötsligt den amerikanska flottbasen Pearl Harbor för ett flyganfall. Det var japan som låg bakom attacken. Japan hade på 30-talet erövrat stora delar av bland annat Kina men nu kände man sig hindrad av USA:s stilla havsflotta. Många fartyg och flygplan förstördes i attacken för att försvaga flottan. När hotet från USA mer eller mindre var ute ur bilden kunde man fortsätta med erövringen. Redan dagen efter attacken inleddes anfall mot flera mål i Ostasien. USA kunde förstås inte låta attacken gå obesvarad. Utöver att en mängd fordon förstördes dödades omkring 2 400 människor i attacken. USA förklarade krig mot Japan, vilket ledde till att Japans allierade Tysklans och Italien också förklarade krig mot USA. Den Amerikanska armén erövrar mer och mer av det av Japan ockuperade området söder om de Japanska öarna. 1944 hade USA fått kontroll över havet med hjälp av sin överlägsna flotta och flygvapen. 1945 var man så nära Japan att man skulle kunna inleda en invasion.

Men Japan hade fortfarande en två miljoner man stark armé att försvara sig med. De amerikanska ledarna bedömde att en invasion skulle bli lång och blodig. Samtidigt som kriget pågick hade man utvecklat ett nytt vapen som blev ett alternativ till invasionen för att få Japan att kapitulera: atombomben. De första provsprängningarna (mot icke levande mål) ägde rum på sommaren 1945. I april samma år dog president Roosevelt och det blev upp till hans efterträdare, Harry S Truman att fatta beslutet om man skulle använda atombomben eller inte. Han menade att många amerikanska soldaters liv skulle sparas, på bekostnad av den japanska civilbefolkningen. Den sjätte augusti 1945 släpptes den första atombomben på staden Hiroshima. En tredjedel av stadens befolkning på 300 000 dödades eller skadades. Många fick symptom av brännskador eller strålskador långt efter explosionen. Tre dagar senare släpps en liknande bomb mot staden Nagasaki. Den nya bomben var annorlunda konstruerad och man släppte den förmodligen för att testa vilken som gav bäst effekt. Den 15 augusti blev det officiellt att Japan gav upp och den sista konflikten i andra världskriget var över. 

9

Japan hade visat att man kunde driva ut de europeiska herrarna ur kolonierna i Asien. Till brittiska kolonier som Indien kom det tillbaks soldater som kämpat med britterna för att befria länder i Afrika och Europa. Många ville nu ha frihet i sina egna länder och en process som kallas avkolonisering började över hela världen. Det startades partier och rörelser i kolonierna och i många kolonier ledde detta till väpnade konflikter. Detta höll på under så gott som hela resten av 1900-talet. Idag finns det knappt några kolonier kvar.

12

Judarna har genom historien förföljts och i Europa kan det spåras ända tillbaks till medeltiden. Först förföljdes de för att de inte var kristna. På 1800-talet blev det vanligt att beskylla judar när det blev oroliga tider i ett land. Därför var det inte konstigt att man inte blev förvånad när Tyskland började skylla på judarna för att de förlorat första världskriget och för deras ekonomiska situation. Det kan också ha varit många som trodde på gamla historier om hur judarna var skyldiga till nöd och fattigdom och därför inte såg något fel med vad Tyskland gjorde. Många fick inte heller reda på eller vägrade tro på de värsta brotten som den Tyska regeringen begick. Attityder och idéer som uppmanar till våld eller avsky mot judarna brukar kallas för Antisemitism.