söndag 22 januari 2017

Idrottsuppgift - Förebygga skador

1. Hur kan du minska skaderisken och göra aktiviteten säkrare för dig själv?

Uppvärmning är en viktig del i att förebygga skador. Genom uppvärmningen aktiveras kroppen på så sätt att cirkulationen förbättras, lederna smörjs och kan röra sig lättare och nervsystemet startas upp så att det bättre kan sända signaler till museerna. Det är bra att värma upp de rörelser och delar av kroppen som man ska använda under aktiviteten så att kroppen är förberedd på dem när aktiviteten börjar. Om man ger sig in i en aktivitet utan en förberedd kropp ökar risken att till exempel sträcka eller överbelasta en del av kroppen.

Om man börjar känna onaturliga smärtor eller plötsligt skadar sig i en del av kroppen ska man låta den vila en längre tid innan man försöker använda den igen. Om man anstränger en skadad kroppsdel kan skadan bli värre så att det tar ännu längre tid innan man kan fortsätta med aktiviteten.


2. Hur kan omgivningen, tex redskap, aktivitet, underlag mm påverka säkerhet och risker?

Det är viktigt att man använder rätt redskap i aktiviteten. Till exempel amerikansk fotboll eller fäktning har specialgjorda skydd som ska skydda spelaren från de skador som förekommer i spelet. Om man inte använder dessa är skaderisken hög.

Det är också viktigt att spelplanen är säker. Till exempel en hal plan kan leda till att man halkar och en plan med ojämn mark eller föremål i vägen kan leda till att man snubblar, speciellt i aktiviteter som bollsporter där man springer långa sträckor och fokuserar på bollen. Bra skor hjälper också till att förebygga sådana olyckor. Till exempel har fotbollsskor dubbar för att få bättre fäste på mjuk mark. I en gympasal gäller det att ha sulor med bra friktion.


3. Hur kan du genom ditt sätt att genomföra aktiviteten påverka säkerhet och risker både för dig själv och andra?

Under en aktivitet finns det mycket som en spelare kan göra för att förebygga skador. Skaderisken blir större om någon spelare inte förser reglerna för aktiviteten. Det blir då svårare för andra spelare att förutse vad spelaren kommer att göra och de flesta är inte förberedda på skadescenarion som bara kan uppkomma om reglerna inte följs och kan därför inte reagera i tid för att förhindra eller undvika en skada.

Något annat varje spelare bör göra är att hålla koll på var man själv, andra spelare och bollen/frisbeen etc. befinner sig för att förhindra att kollidera eller träffa någon annan med spelredskap.

söndag 11 december 2016

Miljöhot

Växthuseffekten

Vad är det?
Växthuseffekten är uppvärmningseffekten som åstadkoms av solens strålar och jordens atmosfär. Växthuseffekten är både naturlig och viktig för att det ska kunna finnas liv på jorden. Utan den hade det varit betydligt mycket kallare. Men växthuseffekten kan också vara ett miljöproblem när den sätts i obalans på grund av mänskliga utsläpp. 

Orsaker
Växthuseffekten uppstår när solljus som kommit in i atmosfären, studsat på jordytan och nu är på väg ut reflekteras av gaser i atmosfären. Sådana gaser kallas växthusgaser och är mestadels vattenånga och koldioxid. Av dessa två är andelen vattenånga större, men det är koldioxiden som orsakar problemen. Anledningen till att växthuseffekten är ett problem är dock att koldioxidhalten håller på att bli för hög. Det är människans användning av fossila bränslen som ligger bakom förändringen. Sedan 1800-talet har man i mycket stor omfattning använt sig av bränslen som kol, olja och gas, vilka släpper ut koldioxid när de förbränns. Koldioxiden far ut i atmosfären och bidrar till växthuseffekten. 

Följder
Konsekvensen av att mer solstrålar reflekteras tillbaks tio jordytan är att klimatet blir varmare. Detta leder i sin tur att isar på jordytan börjar smälta. Smältande is betyder att stora volymer vatten lämnar land och flödar ut i havet. Detta kan leda till förhöjd havsnivå och översvämningar vid kustområden. Havsnivån väntas ha stigit mellan 10 och 80 cm år 2100. De stigande temperaturerna hotar också arter som lever i glaciärområden, till exempel isbjörnen. Den globala uppvärmningen, som effekten kallas, har också många negativa effekter för bland annat ekosystem och jordbruk. 

Åtgärder
Åtgärder för att minska växthuseffekten för att i sin tur stoppa den globala uppvärmningen görs och kan göras på individuell, nationell och internationell nivå. 

Individen kan välja varor med mindre transporter, spara på elektricitet och varmvatten i sitt eget hem och välja mer miljövänliga transportmedel i stället för personbilar, till exempel cykel eller kollektiv trafik (buss, tåg, tunnelbana etc.). Alla dessa produkter och tjänster släpper ut växthusgaser i produktion eller drift. Om konsumenten slutar köpa miljöovänliga produkter och tjänster kommer dessa att minska då det inte går att tjäna pengar på dem. 

Samhällen kan skriva lagar eller justera villkor för industrin för att skydda miljön. Exempel på sådana åtgärder är begränsningar på mängden utsläpp ett företag får göra, koldioxidskatter, investeringar i kollektivtrafik och kampanjer för miljövänliga produkter. 

Internationellt kan det göras avtal som binder länder att ta ansvar för sina koldioxidutsläpp och sätta upp mål för hur man önskar att den globala uppvärmningen ska bromsas. Till exempel gjordes ett sådant avtal i Paris 2016.


Ozonhål

Vad är det?
Gasen ozon finns i ozonlagret, ett skikt i jordens atmosfär som som ligger i bottnen av stratosfären, det andra lagret i atmosfären. Gasen i ozonlagret absorberar mycket av solens starka uv-strålning, som skulle vara skadlig för livsformerna på jorden om den hade nått jordytan. Ett ozonhål är ett område i ozonlagret där det råder underskott av ozon och ozonlagrets effekt därför begränsas.


Orsaker
Ozonhål uppstår mestadels på våren vid Antarktis. Försvagning av ozonlagret sker på grund av CFC-gaser som människan släpper ut. Ozonhalten i stratosfären minskar årligen med 3-4 procent per år. På Antarktis är effekten dock mycket större. Under den antarktiska vintern, när temperaturen sjunker under -78°C blidas moln av is och flera andra ämnen, förstärks effekten eftersom iskristallerna i molnen ger gaserna mer yta att reagera på. Sedan under våren sjunker ozonhalterna mellan 50 och ibland uppåt 90 procent. De gaser som orsakar ozonhålen finns i flera vanliga mänskliga produkter, till exempel kylskåp och frysar, brandsläckare och sprayflaskor. Handelsnamnet för CFC när det används som kylmedel är Freoner. Det kan släppas ut antingen när man använder en produkt eller om den hanteras felaktigt när man har slängt den. 


Följder
När ozonlagret försvagas släpps mer skadlig uv-strålning igenom till jordytan. Uv-strålningen är skadlig för jordens livsformer och kan hos människor ge bland annat hudcancer. Växter kan skadas och plankton kan minska. Sådana förändringar kan allvarligt störa ekosystemen på jorden, både på land och i havet.


Åtgärder
För att förhindra att ozonhål uppstår måste utsläppen av CFC minskas. Det finns alternativ utan CNC eller freoner till både kylskåp, sprayflaskor och brandsläckare. Man kan hjälpa till att stoppa ozonhålet och försvagningen av ozonlagret genom att köpa mer produkter utan freoner (CFC) och se till att de produkter man gör sig av med hanteras rätt.




tisdag 6 december 2016

Andra världskriget

1
Det första området som anslöt sig till Tyskland var Saarområdet 1935. Området var ockuperat av Frankrike efter första världskriget men det var bestämt i Versaillesfredens att invånarna skulle hålla en omröstning om vilket land de ville tillhöra. Invånarna var från början tyskar och därför slutade det med att 90% röstade för att återförenas med Tyskland. 

Året därefter började Hitler bryta mot flera bestämmelser i Versaillesfreden. Han stationerade trupper i Rheinland, rustade upp armén och införde allmän värnplikt. Detta bröt mot bestämmelser som skulle se till att Tyskland inte kunde starta ett krig igen. 1937 förklarade Hitler officiellt att Tyskland inte längre var bundet av Versaillesfreden.

Näst område som Hitler skulle ta kontroll över var Österrike. Landet hade efter första välrdskriget reducerats till bara de tyskspråkiga delarna och det fanns redan många som ville förenas med Tyskland. Detta var dock förbjudet i Versaillesfreden. I stället marscherade tyska soldater in i Österrike och tog makten med våld och med stöd av Österrikes nazistparti.

Tjeckoslovakien var ett land som gränsade till Tyskland och som hade skapats efter första världskriget. Det hade satts samman av flera olika länder och hade folkgrupperna tjecker, slovaker och tyskar. De flesta tyskarna levde i Sudetenland, som gränsade till Tyskland, och Hitler hade planer på en förening där också. Tyskland började sätta press på Tjeckoslovakien för att området skulle överlämnas. Tyskland möttes därför med representanter för Frankrike, Storbritannien och Italien i München 1938 för att förhandla om området. Tjeckoslovakien fick inte vara med på mötet. För att få de andra makterna att gå med på en överlämning av området sade man att Tyskland efter det inte hade några krav på andra områden. De europeiska ledarna kunde därför åka hem övertygade om att de räddat freden, men tvärtemot sitt löfte övertog Hitler i 1939 resten av Tjeckoslovakien. Den Tjeckiska delen blev ett så kallat protektorat och den slovakiska en Tysk lydstat, alltså var en egen stat men kontrollerade nästan helt och hållet av Tyskland.

Tyskland och Sovjetunionen var egentligen fiender. Deras ideologier och ledare pekade båda ut den andra som huvudfienden. Därför blev många förvånade när det slöts en non-aggressionspakt mellan länderna. Det innebar att de båda länderna lovade att inte gå till angrepp mot varandra. Det låg såklart i båda länders intressen att inte bli anfallna men för Tyskland var det också viktigt att inte hamna i ett tvåfrontskrig med både Sovjetunionen och de västliga europeiska makterna. Molotov-Ribbentrop-pakten, som fått sitt namn efter Tysklands och Sovjetunionens utrikesministrar, innehöll också en del som resten av världen inte visste om. I det här hemliga tillägget hade Sovjetunionen och Tyskland delat upp Östeuropa mellan sig. Tyskland kunde alltså erövra västra polen utan att riskera ett krig mot Sovjetunionen. 

5
Stalingrad blev vändpunkten för kriget mellan Tyskland och Sovjetunionen på östfronten, och kanske för hela kriget. Tyskarnas framryckning hade varit mycket framgångsrik och man var övertygad om att hela Sovjetunionen snart skulle kollapsa. Den tyska sjätte armen gick i 1942 till attack mot Stalingrad med hopp om att ett övertagande av staden, som bar samma namn som ledaren Stalin, skulle vara förödande för stridsmoralen i den sovjetiska armén. Direkt möttes de av starkt motstånd i form av hårda gatustrider i den sönderbombade staden. Sovjeternas lösning för att återta staden blev en kniptångsmanöver som skulle omringa den tyska armén. Man samlade styrkor strax utanför Stalingrad och i november gick man till attack. En snabb reträtt hade kunnat rädda den sjätte armén, men Hitler gav order om att man skulle stanna kvar och försvara till siste man. Samma månad började den Ryska vintern. Fordon och vapen frös och soldater led köldskador. Detta gjorde det ännu svårare för den instängda Tyska armén att försvara mot de ryska soldaterna vars vapen och klädnad var anpassade till kylan. Den ryska vintern hade också hjälpt till att försvara mot  invasioner från både Karl XIIs och Napoleons härar. Sjätte armén fick kapitulera och den Sovjetiska armén kunde utan betydligt motstånd rycka fram mot Berlin, där kriget skulle sluta 1945.

En liknande vändpunkt för den Nordafrikanska kampanjen är (andra) slaget vid el-Alamein. Den Tyska Afrikakåren hade under ledning av fältmarskalk Erwin Rommel trängt in på brittiskt område i Egypten och man hade siktet på Suezkanalen, som utgjorde en viktig brittisk transportlinje. Att skära av den skulle försvaga britterna och göra kriget i Afrika enklare för tyskarna. Men Afrikakåren hann aldrig fram till kanalen då de blev utsatta för en motattack vid hamnstaden el-Alamein. Britterna slog tillbaks med en attackstyrka som var dubbelt så stor som stadens Tyska försvarare. Tyskarna tvingades falla tillbaks mot öster och snart hade britterna kontroll över hela Nordafrika.

7
Vidkun Quisling var en Norsk politiker och ledare för nazistpartiet Nasjonal Samling i Norge. Hans namn har blivit ett ord för förrädare eftersom han hjälpte till med att överlämna Norge till Nazityskland och att styra det under den nazistiska ockupationen. Under hans styre avrättades många norrmän som ställde sig emot den nya regeringen. Efter Norges befrielse blev Quisling avrättad som förrädare och på grund av hans svek mot sitt land har hans namn blivit en symbol för förräderi.

8
Den sjunde december 1941 utsattes plötsligt den amerikanska flottbasen Pearl Harbor för ett flyganfall. Det var japan som låg bakom attacken. Japan hade på 30-talet erövrat stora delar av bland annat Kina men nu kände man sig hindrad av USA:s stilla havsflotta. Många fartyg och flygplan förstördes i attacken för att försvaga flottan. När hotet från USA mer eller mindre var ute ur bilden kunde man fortsätta med erövringen. Redan dagen efter attacken inleddes anfall mot flera mål i Ostasien. USA kunde förstås inte låta attacken gå obesvarad. Utöver att en mängd fordon förstördes dödades omkring 2 400 människor i attacken. USA förklarade krig mot Japan, vilket ledde till att Japans allierade Tysklans och Italien också förklarade krig mot USA. Den Amerikanska armén erövrar mer och mer av det av Japan ockuperade området söder om de Japanska öarna. 1944 hade USA fått kontroll över havet med hjälp av sin överlägsna flotta och flygvapen. 1945 var man så nära Japan att man skulle kunna inleda en invasion.

Men Japan hade fortfarande en två miljoner man stark armé att försvara sig med. De amerikanska ledarna bedömde att en invasion skulle bli lång och blodig. Samtidigt som kriget pågick hade man utvecklat ett nytt vapen som blev ett alternativ till invasionen för att få Japan att kapitulera: atombomben. De första provsprängningarna (mot icke levande mål) ägde rum på sommaren 1945. I april samma år dog president Roosevelt och det blev upp till hans efterträdare, Harry S Truman att fatta beslutet om man skulle använda atombomben eller inte. Han menade att många amerikanska soldaters liv skulle sparas, på bekostnad av den japanska civilbefolkningen. Den sjätte augusti 1945 släpptes den första atombomben på staden Hiroshima. En tredjedel av stadens befolkning på 300 000 dödades eller skadades. Många fick symptom av brännskador eller strålskador långt efter explosionen. Tre dagar senare släpps en liknande bomb mot staden Nagasaki. Den nya bomben var annorlunda konstruerad och man släppte den förmodligen för att testa vilken som gav bäst effekt. Den 15 augusti blev det officiellt att Japan gav upp och den sista konflikten i andra världskriget var över. 

9
Japan hade visat att man kunde driva ut de europeiska herrarna ur kolonierna i Asien. Till brittiska kolonier som Indien kom det tillbaks soldater som kämpat med britterna för att befria länder i Afrika och Europa. Många ville nu ha frihet i sina egna länder och en process som kallas avkolonisering började över hela världen. Det startades partier och rörelser i kolonierna och i många kolonier ledde detta till väpnade konflikter. Detta höll på under så gott som hela resten av 1900-talet. Idag finns det knappt några kolonier kvar.

12
Judarna har genom historien förföljts och i Europa kan det spåras ända tillbaks till medeltiden. Först förföljdes de för att de inte var kristna. På 1800-talet blev det vanligt att beskylla judar när det blev oroliga tider i ett land. Därför var det inte konstigt att man inte blev förvånad när Tyskland började skylla på judarna för att de förlorat första världskriget och för deras ekonomiska situation. Det kan också ha varit många som trodde på gamla historier om hur judarna var skyldiga till nöd och fattigdom och därför inte såg något fel med vad Tyskland gjorde. Många fick inte heller reda på eller vägrade tro på de värsta brotten som den Tyska regeringen begick. Attityder och idéer som uppmanar till våld eller avsky mot judarna brukar kallas för Antisemitism.

söndag 20 november 2016

Fördjupningsarbete i musik: Georg Friedrich Händel

Georg Friedrich Händel levde från slutet av 1600-talet till mitten av 1700-talet. Han föddes i Tyskland men utvandrade tidigt till England där han levde största delen av sitt liv. Han var aktiv som tonsättare under 1700-talet och under den epok som kallas för Barocken. Händels död 1759 anses markera Barockens slut. Händel ansåg sig själv vara kosmopolit, alltså någon som inte tillhör ett enda land utan är en hela världens medborgare.

Händel är känd för sina operor, oratorier och concerti grossi, vilka är typiska verkformer för barocken. Några av de mest kända är "The music for the royal fireworks", "Messias" och "Water Music". 

Händel var aktiv under Barocken, tiden efter Renässansen och innan Wienkassicismen. Typiskt för Barocken är att musiken påverkades mycket av makthavarna i samhället, dvs. staten och kyrkan. Det var vid den här tiden vanligt att staten eller kyrkan beställde musik från framstående kompositörer. Till exempel beställdes Händels "The music for the royal fireworks" av kung Georg II av Storbritannien för att användas till en fyrverkeriföreställning. Under Klassicismen som kom efter Barocken blev musiken mer folklig och bättre anpassad för amatörer. 

Några typiska drag för barockmusiken är att musiken är flerstämmig, har en jämn puls och att det ofta förekommer en eller flera solister. Under Klassicismen började man ändra i rytmen och den kunde i ett enda stycke ändra både taktart och tempo.

Musiken under Klassicismen var fortfarande flerstämmig, men de olika stämmornas roller var annorlunda. Under Barocken var musiken för det mesta polyfon, det vill säga att flera olika melodier spelade samtidigt. Ett typiskt polyfont verk är fugan, som också är typiskt för Barocken. Ett exempel på en fuga är Händels fuga #1: https://www.youtube.com/watch?v=vOlPeR-4moY. Här är båda stämmorna melodistämmor och därför upplevs det som att melodin skiftar mellan de båda stämmorna. Under Klassicismen blev musiken istället homofon, alltså utgjorde en stämma melodin medan resten spelade harmonier. Händel, som verkade under sen Barock, skrev både homofon och polyfon musik.

Något annat som hände under Klassicismen och som hade stor betydelse för musiken var att pianot (eller pianoforte) uppfanns och blev vanligt. Detta gjorde det möjligt att gradvis öka och minska styrkan i musiken genom crescendo och diminuendo. Med cembalon, som var vanlig under Barocken, gick det bara att hoppa mellan styrkenivåerna. Därför fanns det mer möjligheter att ändra "känslan" och att nyansera musiken under Klassicismen.


The Music for the Royal Fireworks är en svit, det vill säga ett större verk indelat i mindre satser. Verket har fem satser som alla har sitt eget tempo och karaktär. Sviter var från början dansmusik och flera av satserna i The Music for the Royal Fireworks är danser, till exempel bourrée och menuett. Något annat typiskt för sviter är att samma tonart behålls genom hela verket.

Den första satsen i The Music for the Royal Fireworks är Ouvertyren, inledningen. Den här satsen ska presentera och inleda sviten och hade under själva fyrverkeriprogrammet inga fyrverkerier. Ouvertyren byter tempo tre gånger och innehåller adagio, allegro (två gånger) och lentement. Ett tempobyte innebär ofta också att musikens karaktär ändrar sig. De olika tempoformerna har beskrivande namn på italienska, till exempel maestoso (ståtlig) eller lento (långsam).

Du kan lyssna på musiken här: https://www.youtube.com/watch?v=i7vJ2UFbeXA

Ouvertyren börjar i Adagio, vilket är ganska långsamt. Det långsamma tempot, pukorna och trumpeterna bidrar till en pampig känsla.

Vid 2:56 övergår den i Allegro, vilket är mycket snabbare. Här spelar trumpeterna snabba fanfarer och stråkinstrumenten har en snabb melodistämma. Någon drillning kompletterar det ljusa och snabba intrycket av musiken.

Vid 5:55 sätter Lentement in. Den här delen är långsam men i stället för att vara pampig är den mera nedstämd med en mörk bas och långsamma stråkar i melodistämman.

Vid 6:40 återkommer Allegro ungefär likadant som vid 2:56

De andra satserna är bourrée, en snabb dans i allegro, La Paix (freden), som är mycket lugn, La Réjouissance, också allegro, och Menuet I&II, an annan sorts dans. Menuetten är stark och pampig till att börja med men blir sedan lugnare vid 18:19. Den melodiska basstämman som hörs här är basso continuo, eller generalbas, något som är typiskt för barocken. Basstämman spelar kontinuerligt där melodistämman spelar och ackorden i stämmorna ligger i relation till varandra. Mera typiskt för barockmusiken är alla drillar och ornament som förekommer här och där i musiken. Att musiken behåller samma tonart genom hela verket är ännu ett drag för barocken.

fredag 11 november 2016

Argument till debatten om mänsklig kloning

Argument emot kloning

1 Mänsklig kloning är inte etiskt rätt mot klonen. Alla borde få födas som en egen individ, inte som en kopia av någon annan. Det finns också risk att kloner används som ersättning till t.ex förlorade barn. Då kan klonen bli tvungen att leva upp till andras förväntningar och leva ett liv som någon annan bestämt åt honom. 

2 Det finns risk att man försöker använda en klon som organdonator för att få tillgång till kompatibel vävnad och organ. Detta försämrar livskvalitén för organdonatorn och kränker hans rätt att bestämma över sin egen kropp.

3 Sterila som vill ha barn kan adoptera i stället. Då kommer barnet inte att se ut precis som en av föräldrarna och behöver inte leva som en kopia av någon annan.

4 Om man klonar för många människor och djur kan det få oförutsedda konsekvenser för den genetiska mångfalden och den naturliga evolutionen. Om de flesta i ett samhälle har samma arvsanlag kommer alla att se ungefär likadana ut och det kan få konsekvenser som liknar inavel.

5 Metoden för kloning är inte säker än. Det kan begås misstag som klonade djur och människor behöver lida för. Till exempel tog det 277 försök för att få fram ett friskt embryo när man klonade fåret Dolly.

6 Många klonade djur dör i förtid av sjukdomar. Man borde inte klona människor förrän man kan vara säker på att de får ett bra liv.

7 Från och med att en klon är född har han/hon rätt att leva sitt liv ifred. Därför skulle det ändå inte gå att göra experiment på kloner och deras organ, även om kloning var tillåtet.

8 Kan användas till oetiska ändamål, arméer etc


Argument för kloning

1 Om vi utforskar kloning kommer vi att få mycket nya kunskaper om genetik, vilket är nödvändigt för att kunna bota sjukdomar som cancer.

2 Genom att klonad någon kan man skapa en organdonator med matchade egenskaper, till exempel blodgrupp.

3 Sterila kan få barn och föra vidare sina gener genom att klona en av föräldrarna. 

4 Man ska inte hindra forskningen eftersom vi då kommer att sluta lära oss nya saker och utvecklas.

5 Bara för att man förbjuder kloning kommer det inte att sluta. I stället bli all kloning som genomförs olaglig, vilket betyder att staten inte kan sätta krav på hur den genomförs. Då kan processen bli farlig och utan hänsyn till de inblandade. Samma gäller för diktaturer som inte lyder under internationella  regler och därför kan använda kloning till dåliga ändamål.

6 Kloning kan användas för att befolka länder med brist på tillväxt.

7 Terapeutisk kloning, alltså att bara celler och vävnad klonas kan användas för att skapa organ och vävnader till transplantationer i vården. Det kan rädda livet på de som behöver ett organ och inte har tid att vänta på att något ska doneras.

8 Man kan klona djur med bra egenskaper, till exempel att de ger bra kött och mjölk, och på så sätt effektivisera jordbruksindustrin.

9 Man kan rädda utrotningshotade arter genom att klona dem och därigenom öka antalet. Man kan också "återuppliva" döda arter.

10 Genom att göra exakta kopior av människor och djur kan man göra mer exakta undersökningar på hur omgivning och läkemedel påverkar dem. 


Källor
1
https://en.wikipedia.org/wiki/Dolly_(sheep)#Legacy
Det finns alltid en risk med wiki-artiklar som alla får ändra i, men i den här hänvisas alltid till källor och om någonting som skrivits saknar källa har andra användare förtydligat detta genom att lägga till [Citation needed]. Eftersom Wikipedia inte är 100% säkert är det bäst att jämföra med några andra källor. Faktan i artikeln stämmer överens med de andra källorna.

2
http://dolly.roslin.ed.ac.uk/facts/cloning-faqs/#cFAQ3
Roslin-institutet tillhör University of Edinburgh och var ansvarigt för kloningen av fåret Dolly. Hemsidan erbjuder kontaktinformation och har blivit nominerat till flera priser och utmärkelser och det finns inget övrigt som tyder på att det skulle vara fejk. Institutet har ingen fast politisk ståndpunkt och är ett samarbete mellan många olika människor. Därför är faktan troligtvis inte politiskt vinklad. Det är dock möjligt att institutet, som bedriver forskning om kloning, skulle vika framhäva informationen på ett sådant sätt att den visar en positiv bild av kloning.

söndag 6 november 2016

Fördjupningsarbete Afghansk-sovjetiska kriget

Orsaker
Det Afghansk-sovjetiska kriget började år 1979 som en konflikt mellan Sovjetunionen tillsammans med den kommunistiska afghanska regeringen emot Mujaheddingerillan. För att förstå varför konflikten uppstod måste man gå tillbaks till 50-talet då Sovjet för första gången började få inflytande i Afghanistan. På mitten av 50-talet började Afghanistans regering signalera att man ville ha militär och civil utvecklingshjälp av USA. Men när USA inte reagerade var det i stället Sovjetunionen som svarade. Förmodligen hoppades man på att genom samarbetet och hjälpen kunna påverka Afghanistan med sin kommunistiska ideologi. Det var också ett sådant resultat som man fick. 1978 störtades presidenten i Afghanistan av Afghanistans kommunistparti. Många officerare som utbildats i Sovjetunionen hjälpte till med statskuppen. Det bildas en regering som är mycket lik den i Sovjetunionen med ett enda kommunistiskt parti och femårsplaner för utvecklingen. Det nya systemet mötte stort motstånd, främst på landsbygden, då man upplevde det som ett hot mot det traditionella stamsamhället. Snart var det uppror i nästan hela landet. Den islamiska mujaheddingerillan låg bakom vissa av upproren och hamnade därför i krig med Afghanistans socialistiska regering. 

Genom stridigheter inom det kommunistiska partiet blev den sittande presidenten Nur Muhammad Taraki lönnmördad och ersatt med president Hafizullah Amin. Under Amins styre försämrades relationerna med Sovjetunionen. Sovjets ledare var misstänksamma mot Amin på grund av lönnmordet på Taraki och man etablerade kontakt med en annan politiker, Babrak Karmal, som man ville ersätta Amin med. 

Den huvudsakliga orsaken för Sovjets invasion av Afghanistan var att stödja regeringen i kampen mot Mujaheddin. Den andra var att man ville ersätta president Amin. Båda grundade sig i att man ville behålla sitt inflytande över Afghanistan och sprida sin ideologi. Det kan jämföras med Vietnamkriget, koreakriget och liknande konflikter under kalla kriget då Sovjetunionen stödde olika militära styrkor för att etablera eller behålla kommunistiskt styre runt om i världen.


Förlopp
Några dagar innan invasionen av Afghanistan tog sig Spetsnaz-trupper in i regeringsbyggnader i Kabul och mördade president Amin. 

Den 24 december 1979 invaderade Sovjetunionen med ungefär 100 000 man utrustade med toppmoderna vapen och fordon. Trots detta visade sig Mujahedingerillan mycket svår att slå ner. Trots sin teknologiska underlägsenhet hade gerillan övertaget. Mujaheddin hade ungefär dubbelt så stor styrka som sovjetarmén och man hade stöd av civilbefolkningen. Eftersom man upplevde det som att man försvarade sitt eget land och tro var stridsmoralen högre än hos de Sovjetiska soldaterna som inte hade några anknytningar till landet. Terrängen lämpade sig också väl för gerillakrigföring på så sätt att gerillan i små, rörliga grupper kunde anfalla den organiserade militären på dess flanker och svaga punkter i snabba anfall. Sådan taktik beror helt på att terrängen låter gerillan komma nära fiendearmén och överraska den. En annan orsak till Mujaheddins framgång var stödet från USA och flera andra länder. Bland annat CIA spenderade miljardtals dollar på vapen och utrustning till organisationen. Vissa historiker och militäranalytiker anser att krigets vändpunkt var när CIA försåg Mujaheddin med stinger-granatgevär så att de effektivt kunde skjuta ner de sovjetiska helikoptrarna. 

Under krigets förlopp kritiserades Sovjetunionens inblandning av många länder världen över, främst i den anti-kommunistiska västvärden och framför allt USA. Mycket av kritiken grundade sig i Sovjetunionens krigsbrott och dåliga behandling av civilbefolkningen och krigsfångar. När Michail Gorbatjov, ledaren i Sovjetunionen, ville förbättra relationerna med västvärlden blev det nödvändigt att sätta stopp för kriget. Sovjetunionens tillbakadragande från Afghanistan beslutades därför om i Genéveavtalen, en rad beslut och överenskommelser där bland annat en plan för tillbakadragandet lades fram. Även om de sovjetiska trupperna var borta fortsatte kriget mellan regimen och Mujaheddin, och följderna av kriget lever kvar än idag.


Följder

Regeringens fall
Mujaheddin hade inte varit med och förhandlat Géneveavtalen och fortsatte därför att strida efter Sovjetunionens tillbakadragande. Sovjeterna drog sig långsamt och strategiskt ur konflikten så att krigsbördan kunde överföras till den Afghanska regimen utan problem. Sovjeterna hjälpte också till med att strukturera om armén för att den skulle bli effektivare. Trots detta kunde regimen utan Sovjetiskt stöd inte behålla makten längre än till 1992. Alltså föll den socialistiska regeringen och ersattes av Mujaheddin. Det är möjligt att detta inte hade skett om inte Sovjetunionen retat upp upprorsmakarna och orsakat USA och flera andra länder att stödja dem.

Glasnost
Kriget hade inledningsvis försämrat relationerna mellan Sovjetunionen och USA och övriga västvärlden. Det hade bland annat införts sanktioner  och man hade bojkottat de olympiska spelen i Moskva. Men när Gorbatjov emot slutet av kriget införde Glasnost och Perestroika, en policy för öppenhet, bättre relationer med väst och större frihet i Sovjetunionen, blev det nödvändigt att dra ut trupperna ut Afghanistan. Målet med Glasnost och Perestroika var att vända den ekonomiska kollapsen i Sovjetunionen, och kriget och försvarsbudgeten tog mycket pengar från ekonomin. Tillbakadragandet blev ett steg emot större öppenhet och bättre relationer med omvärlden. 

Talibanerna och Al-Qaida
Afghanistan-sovjetiska kriget tros ha lagt grunden för talibanernas framväxt på så sätt att många av de miljontals Afghanska flyktingar som flytt till Pakistan utbildades i islamistiska madrasskolor där de kom i kontakt med olika islamistiska ideologier. Dessa elever tros ha bildat kärnan i Taliban-rörelsen som uppstod i kaoset efter regeringens fall 1992 och sedan tog makten 1996. 

En del av det utländska stödet för Mujaheddin var ett antal Arabiska frivilliga som reste till Afghanistan för att delta i kriget. Några av dessa var saudiern Usama bin Ladin och hans Al-Qaida. Efter kriget hade Al-Qaida etablerat sig och fortsatte att stödja Talibanerna ekonomiskt.

9/11 och afganistankriget
Den elfte september 2001 verkställde Al-Qaida den välkända attacken mot World Trade Center i USA, vilket resulterade i 3 000 amerikanska civilas död. Attentatet sågs som en attack mot det västliga samhället och utredare spårade terroristerna till Afghanistan, där USA och England gick till attack. Talibanerna beskyddade Al-Qaida och blev därför avsatta av den invaderande koalitionsstyrkan, vilket orsakade det pågående Afghanistankriget.

”Blowback”
Man talar ofta om att USA:s inblandning i Afghansk-sovjetiska kriget skulle ha försett anti-amerikanska islamister med vapen och pengar. Detta må ha varit fallet i Syrienkonflikten, men det finns dock inget belägg för att det hände i Afghanistan då Al-Qaida och de Arabiska volontärerna inte fick något stöd av USA och det inte vuxit fram någon terrororganisation från de USA-stödda Mujaheddin. 


Källor:

Världens historia, Bonniers publications
Världens Historia är en tidning avsedd att säljas och passa all publik. Tidningen har inget politiskt motiv och har därför troligen inte försökt vinkla artikeln på något sätt. 

Texten är anpassad till någon med begränsade förkunskaper och är därför inte särskilt djupgående. I Wikipediaartikeln framhävs olika tolkningar av olika historiker och experter och det framgår när något är spekulationer. I artikeln framställs händelseförloppet som enkelt och lineärt. Det är en nödvändig åtgärd för att göra texten enkel, men det kan betyda att något som bara är en teori framställs som fakta. 

Artikeln har ingen källhänvisning och jag vet därför inte var faktan kommer ifrån. Dock stämmer det som står i texten överens med de övriga två källorna. Om man jämför flera källor blir chansen mindre att de alla har felaktig information eller sprider disinfomation. Då kan man vara ganska säker på att den fakta som stämmer överens mellan källorna stämmer.

Wikipediaartikel, Soviet - Afghan war
Wikipediaartikeln har en mycket stor källhänvisning med hundratals punkter. Den skiljer på hårda fakta och slutsatser från experter. Det finns alltid en risk med wiki-artiklar som alla får ändra i, men i den här hänvisas alltid till källor och om någonting som skrivits saknar källa har andra användare förtydligat detta genom att lägga till [Citation needed]. Eftersom Wikipedia inte är 100% säkert är det bäst att jämföra med några andra källor. Faktan i artikeln stämmer överens med båda de andra källorna.

NE uppslagsbok 1989

Den här uppslagsboken publicerades 1989 och har därför inte perspektiv på konsekvenserna av kriget. Faktan stämmer dock överens med de övriga källorna.

måndag 17 oktober 2016

You can grow your intelligence

The most important thing I learned about the growth mindset is that you can get smarter by practicing. You're not born with a certain level of intelligence that will limit you for the rest of your life, instead, you can train yourself to become better at anything. To get better, you have to try challenging new things. Your brain isn made up of neurons, nerve cells that communicate with each other allowing you to think. When you learn new things, your neurons connect and get stronger. For example, when you first learn to ride a bike, it might be hard at first, but when you've finally learned how to do it you make new connections in your brain, and riding a bike becomes something easy. Knowing that you can always get better is important in order to stay motivated when trying to learn new things.

If you are taking on a new challenge and you begin feeling like it's too difficult and you can't do it, there are a few things you can do. You should stay motivated and keep trying. To do this, you can tell yourself that you can't do it yet. That will help you keep the focus on making progress instead of thinking that you're too dumb to do it. Then what? Then, you should start trying again. Don't be afraid to make mistakes, because mistakes can actually help you. If you stop to reflect on your mistakes, you can learn a lot of things. Examine why you made that mistake and you won't have to do it again. Then you will keep getting better until you reach your goal. You can call this situation "the dip". That is, when you get and start feeling down because you can't do it. In order to climb out of the dip you need to stay motivated, keep trying and reflect on your mistakes until you can finally finish your project.